Fru K:s ryska arv
– Jag lagade ingen pasha till påsken i år, deklarerade fru K när vi stötte ihop vid min grind.
Det förvånade mig, eftersom fru K är mycket stolt över sina ryska rötter och sitt ryska påbrå. Hon är mån om att påpeka att hennes mormor var från Ryssland och att hon har en drös med trevliga ryska släktingar utspridda i och omkring S:t Petersburg. Dem brukar hon besöka i stort sett varje år. Hon är förtjust i allt ryskt, litteraturen, konsten, musiken, maten. Och kanske framför allt maten.
Så inte att undra på att jag blev förvånad över att hon nu avstod från denna traditionella ryska påskrätt. Jag minns fortfarande den underbara pasha som hon bjöd på en gång. Den var gjord enligt hennes mormors recept med hemlagad tvorog i stället för vår i hennes tycke urvattnade kvark och den formligen kryllade av kalorier med sin rikliga tillsats av smör. Men god var den.
– Du förstår väl att det här är mitt sätt att protestera mot vad som händer i Ukraina. Min mormor älskade sitt Ryssland högt och brukade sjunga vemodiga ryska visor för mig när jag var barn, suckade fru K.
Hon är en färgstark person och hon har bestämda åsikter om det mesta. Dem sticker hon sällan under stol med. Vad är det för vits att ha åsikter om man inte får uttrycka dem, brukar hon säga. Och nu är hon upprörd. På något sätt måste hon visa sina känslor. Så det blev alltså ingen pasha till påsken i år.
Jag frågade försiktigt hur det blir med allt det andra. Slutar hon lyssna på Tjajkovskijs Svansjön och lämnar hon favoriten Tolstoj och hans Anna Karenina därhän? Fru K skakade på huvudet. Det är en annan sak, menade hon. Det är världsberömd musik och litteratur. Och förresten, tillade hon, tänker jag läsa om Tolstojs Krig och fred. Den är ganska ruskig.
– Vad gör du med maten? undrade jag. Kommer du någonsin mera att laga stroganoff eller seljanka eller borsjtjsoppa eller pavlova? Allt det där som du har underbara ryska recept på och brukar lyckas så bra med.
– Det förstår du väl att går bra, fnyste hon. Stroganoff är ju ett slags kalops, seljanka är laxsoppa, borsjtj görs med rödbetor och är en enkel rödbetssoppa. Och pavlova, det är som du vet en marängtårta med grädde och frukt eller bär. Man behöver ju inte tala om att de är ryska! Man kallar dem något annat. Det är undanflykter och bortförklaringar, hävdade jag Fru K spände ögonen i mig.
– Än sen då. Det är väl just vad man sysslar med i Moskva nu när det gäller Ukraina.