Marianne Krook-Björklöf
● 1945-2022
Den 20 april nåddes vi av budet att vår vän och kollega Marianne hade gått bort, bruten av en lång och svår sjukdom. Vi tog emot budet med förstämning och saknad. Marianne blev student från Jakobstads samlyceum och efter det inledde hon sina akademiska studier vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi.
Efter avlagd filosofie magisterexamen begav hon sig tillsammans med sin man Stig till Sverige för att påbörja sin yrkesverksamhet. Hon arbetade något år i Stockholm som sjukhuskemist.
Närpes gymnasium grundades år 1973 och Marianne sökte och valdes till skolans första lektor i biologi, kemi och geografi. Efter ett år av auskultering fick hon ordinarie äldre lektorstjänst. Marianne hade hamnat på rätt plats genast från början. Hon var kunnig och intresserad och fick förtroende hos eleverna. I gymnasiet fungerade Marianne som vicerektor under en lång följd av år ända till sin pensionering. (1989-2011)
År 2001 utsågs Marianne av Finska Vetenskaps-Societeten till årets lärare. Priset tilldelas en engagerad gymnasielärare, som hängivet och framgångsrikt fått sina elever intresserade av sitt ämne och inspirerat de studerande att gå vidare i sina studier till doktorsgraden.
Marianne var en föreningsmänniska och var mångårig medlem ibland annat Zonta International och Rebecka Orden. Det som blev viktigt för henne efter pensioneringen var grundandet av Viva Maria-logen.
Som förtroendevald var hon medlem i Närpes kyrkliga samfällighets styrande organ. Åren 1987-2006 satt hon i gemensamma kyrkofullmäktige och var dess ordförande 20032004. Hon var också medlem i gemensamma kyrkorådet 1987-1998, såväl i verksamhetssektionen som i ekonomisektionen.
Under ett antal år hade hon förtroendeuppdrag i Närpes-Kaskö lärarförenings styrelse och tidvis som ordförande. Hon deltog också i Finlands Svenska Lärarförbunds centrala verksamhet, som medlem i dess fullmäktige och styrelse.
I hela sitt liv följde hon aktivt med samhällsutvecklingen.
Marianne sörjs av sin man Lars Björklöf och av sina barn, Ulrika och Mathias.
Barnen var hennes glädje och stolthet. Också barnbarnen, Lucas och Agnes, beredde henne mycken glädje. Tillsammans med dem hade hon tid att göra experiment och läsa.
Vi saknar dig, Marianne!