De ryska styrkorna tvingas retirera – men kan Ukraina vinna kriget?
ANALYS MARCUS LINDQVIST De ukrainska styrkorna har inlett en bred motoffensiv i nordöstra Ukraina. Ryssland har dock inte för avsikt att ge upp de ockuperade områdena frivilligt.
Ukrainas motoffensiv har tvingat Ryssland att retirera i nordöstra Ukraina. Samtidigt ser Ryssland ut att vilja etablera sig i de ockuperade områdena. Det blev uppenbart då Rysslands vice premiärminister Marat Khusnullin besökte den ruinerade hamnstaden Mariupol för några dagar sedan.
Det var redan förra veckan som de ukrainska styrkorna inledde en motoffensiv, som tvingade de ryska invasionsstyrkorna tillbaka hela 40 km från storstaden Charkiv. Motoffensiven skiljer sig från tidigare, enskilda motanfall, där de ukrainska styrkorna slagit mindre kilar i Rysslands front.
Ukrainas befälhavare Valerij Zalyzhnij bekräftade att de ukrainska styrkorna övergått från försvarskrig till offensiv i området kring Charkiv och Izyum i nordöstra Ukraina. Charkiv ligger bara drygt 40 km från den ryska gränsen. Under sin reträtt har de ryska styrkorna sprängt broar för att försinka de ukrainska styrkorna. Det är en tydlig signal att Rysslands stridsledning inte räknar med att kunna slå tillbaka den ukrainska motoffensiven under den närmaste framtiden.
Den ukrainska motoffensiven skiljer sig också från den tidigare motoffensiven i området kring Kiev, då de ryska styrkorna retirerade hastigt, samtidigt som de ukrainska styrkorna ryckte framåt. I området kring Charkiv har de ryska styrkorna inte haft som avsikt att dra sig tillbaka.
Ända sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig i februari har de ryska styrkorna försökt inta Charkiv, som samtidigt är en viktig knutpunkt för det ukrainska järnvägsnätet. Det har inte lyckats, fastän Charkiv ligger nära den ryska gränsen. Ukrainas motoffensiv har under de senaste dagarna försökt tvinga de ryska styrkorna så långt bakåt att de inte längre kan beskjuta Charkiv med artilleri.
Det var i slutet av mars som Ryssland gav upp sina försök att inta den ukrainska huvudstaden Kiev. I stället lade den ryska stridsledningen sitt fokus på Donbassområdet i östra Ukraina. Det spekulerades om en kommande rysk storoffensiv i östra Ukraina, men den har i stort sett inte förverkligats. Kraftigt decimerade, stridströtta, omotiverade och till stor del stridsodugliga bataljonsstridsgrupper flyttades i all hast om från Kievområdet till Donbass. I stället för att samla styrkor för ett större genombrott har den ryska stridsledningen kontinuerligt slängt in svagare truppförband i hopp om att nöta ut de ukrainska försvarsstyrkorna. Terrängen i östra Ukraina är teoretiskt sett bättre lämpad för klassisk rysk krigföring, tungt artilleri påföljt av en massiv offensiv, men de ryska styrkorna har bara avancerat några tiotals kilometer.
Den ryska stridsledningen har försökt avskära de ukrainska styrkorna i östra Ukraina, genom att samtidigt framrycka från Izyum söderut och från Zaporizjzja norrut. Ryssland vill inta hela Donbassregionen, som de ryska marionettrepublikerna Donetsk och Luhansk är en del av, inklusive städerna Kramatorsk och Severodonetsk. Ryssland har tvingats betala ett dyrt pris för varje meter av ukrainsk mark. Enligt det brittiska försvarsministeriets analys har Ryssland mycket ont om precisionsammunition, vilket tvingar de ryska styrkorna att använda äldre ammunition, som är mindre pålitlig, mindre träffsäker, och lättare att försvara sig mot. Ryssland har dock fortsatt med att urskillningslöst beskjuta civila mål, i syfte att undergräva den ukrainska försvarsviljan.
Den ukrainska motoffensiven i Charkiv tvingar antagligen den ryska stridsledningen att flytta styrkor från området omkring Izyum för att stoppa de ukrainska styrkorna innan de når den ryska gränsen. Det försvårar ytterligare den ryska offensiven i Donbassområdet.
”Den ukrainska operationen är på väg att bli en större, framgångsrik motoffensiv – till skillnad från de tidigare, mer lokala motattackerna som de ukrainska styrkorna har utfört under hela kriget för att säkra nyckelpositioner och störa den ryska offensiven. Det är anmärkningsvärt att de ukrainska styrkorna återtar territorium längs med en bred båge runt Charkiv, snarare än att fokusera på en smal spets, vilket indikerar en förmåga att utföra offensiva operationer i en större skala än vi sett förut under kriget,” skriver Institute for the Study of War i en analys.
Det ser ut som att Ukraina inlett en ny fas i sitt försvarskrig. I slutet av april beskyllde Ryssland Ukraina för att ha bombat en bränsledepå i ryska Belgorod cirka 80 kilometer från Charkiv. Ukraina medgav inte, men det skulle definitivt ha varit ett taktiskt sett klokt drag. Det var första gången som Ukraina anföll ett mål innanför de ryska gränserna.
Invasionskriget har varit en militär, ekonomisk och politisk katastrof för Ryssland. President Vladimir Putins tal under segerdagen gav inte några svar om Rysslands målsättningar i Ukraina.
Samtidigt ser det ut som att Ryssland planerat att etablera sig i de ockuperade områdena, precis som på Krimhalvön 2014. Rysslands vice premiärminister Marat Khusnullin besökte Mariupol i söndags. Han
sade att hamnen ska tas i bruk för att återuppbygga staden, som ödelagts av de ryska styrkornas hänsynslösa bombningar. Samtidigt pågår fortfarande striderna omkring Azovstal-stålfabriken, där stadens sista ukrainska försvarsstyrkor är belägrade. Den ryska marionettledaren i Donetsk, Denis Pusjilin, besökte ockuperade Cherson i södra Ukraina förra veckan, och av allt att döma tänker Ryssland utlysa en autonom republik i området.
Ryssland strävar fortfarande efter att angripa Odessa i sydvästra Ukraina, vilket skulle ge de ryska styrkorna en direkt kontakt med gränsen till moldaviska Transnistrien, där Ryssland redan har styrkor. Det skulle också helt kapa Ukrainas kontakt med Svarta havet. Under de senaste dagarna har det inte pågått strider i området, men det är troligt att de ryska styrkorna omgrupperar för en ny offensiv i riktningen MykolaivOdessa, fastän deras chanser till ett genombrott är små.
Inget tyder på att Ryssland ger ifrån sig de ockuperade områdena frivilligt. Ukraina vill inte heller acceptera en fred, som låter Ryssland behålla en stor del av Ukrainas territorium. Fredsförhandlingarna är för tillfället lagda på is. Frågan är om Ukraina kan slå tillbaka de ryska styrkorna.
De ryska styrkorna har lidit stora förluster under den snart tre månader långa offensiven. Enligt Ukrainas senaste estimat har Ryssland förlorat 26 000 man, 1 179 stridsvagnar och 2 808 pansarfordon. Det kan vara i överkant, men siffrorna är riktgivande, och västerländska källor bedömer att Ryssland förlorat cirka 30 procent av sin anfallsstyrka i Ukraina. Alla tillgängliga reservstyrkor är i praktiken redan engagerade i Ukraina, det tar månader att värva och utbilda ny personal, och Ryssland har inte modern utrustning i större lager. Det rapporteras att en stor del av de ryska stridsvagnarna i reserv är oanvändbara, då de saknat underhåll, och blivit isärplockade på reservdelar som sedan sålts.
Ryssland har uppskattningsvis 97 bataljonsstridsgrupper i Ukraina, men enligt Institute for the Study of War är antalet bataljonsstridsgrupper inte längre relevant, eftersom deras stridsförmåga är starkt reducerad. De ryska styrkorna lider också av dålig moral, det förekommer missbruk av alkohol, och enligt amerikanska källor vägrar en del av invasionsstyrkorna i Donbass följa order.
Ukraina har givetvis också lidit förluster, fast de inte är lika stora som Rysslands, vilket är naturligt med tanke på att anfallskrig i regel kräver större resurser. Ryssland har också begått många misstag på taktisk nivå, inte minst på grund av dålig koordination mellan stridsvagnar, infanteri, flygunderstöd och artilleri. Den ryska stridsledningen har också visat sig totalt oförmögen att anpassa sig till rådande förhållanden.
Under de första dagarna av kriget befarade de flesta att Ukraina oundvikligen faller inom de närmaste veckorna. Ukrainas försvarsvilja har dock övertygat västländerna, vilket kanske inverkat på deras vilja att skicka tyngre utrustning till Ukraina. Tjeckien har skickat stridsvagnar, Nederländerna har lovat att skicka artilleripjäser och USA:s president Joe Biden föreslog ett 20 miljarder dollars militärt stödpaket till Ukraina som inkluderar tunga vapen. Både USA och EU har redan stöttat Ukraina militärt med flera miljarder euro.
USA har också försett Ukraina med ovärderlig underrättelse. Uppenbarligen har amerikanska uppgifter hjälpt de ukrainska styrkorna att sänka det ryska flaggskeppet Moskva samt spåra och döda tolv ryska generaler. Det har gjort sitt för att lamslå den ryska offensiven.
Västländerna har insett att Ukrainas försvarskrig försvagar Ryssland. Det finns ingen orsak att tro att Putin skulle nöja sig med att invadera Ukraina, inte minst har de baltiska länderna orsak till att vara oroliga, men kriget har försvagat den ryska militären till den grad att Ryssland inte kan planera nya anfallskrig inom de närmaste åren.
”Konflikten i Ukraina decimerar tungt några av Rysslands mest kapabla förband och mest avancerade förmågor. Det kommer att kosta Ryssland avsevärt mycket tid och pengar för att återuppbygga sin militär efter den här konflikten. Det blir särskilt svårt att ersätta modern och avancerad utrustning på grund av sanktionerna som begränsar Rysslands tillgång till kritiska mikroelektroniska komponenter”, skriver det brittiska försvarsministeriet.
Det finns en risk att kriget i östra Ukraina urartar i ett utdraget ställningskrig. En del av Ukraina kan i praktiken förbli ockuperat av ryska invasionsstyrkor. Det är ett dåligt alternativ, inte bara för Ukraina, utan också för resten av Europa, eftersom det skulle ge Ryssland ett brofäste för fortsatt aggression. Det är svårt att återta ockuperad mark, men de ukrainska styrkorna har visat i området kring Charkiv att det inte är omöjligt.
Ukraina behöver fortsättningsvis militärt stöd för att kunna slå tillbaka den ryska invasionsstyrkan i Donbass, Mariupol och Cherson. Samtidigt måste USA och försvarsalliansen Natos medlemsländer gå en balansgång för att inte bli direkt indragna i krigshandlingarna. Västerländska vapen har en kvalitativ fördel mot mindre avancerad rysk utrustning, men Ukraina skulle också behöva tung utrustning, som stridsvagnar, stridshelikoptrar och stridsplan, vilket i sin tur kräver specifik utbildning.
En majoritet av den ukrainska befolkningen vill att Ukraina också återfår såväl ockuperade Donbass som Krim. Det är svårt att utföra militärt, om inte Ukraina kan tvinga Putin till en diplomatisk lösning som innebär kännbara eftergifter för Ryssland.
Invasionskriget har varit en militär, ekonomisk och politisk katastrof för Ryssland. President Vladimir Putins tal under segerdagen gav inte några svar om Rysslands målsättningar i Ukraina.