Hufvudstadsbladet

De ryska styrkorna tvingas retirera – men kan Ukraina vinna kriget?

ANALYS MARCUS LINDQVIST De ukrainska styrkorna har inlett en bred motoffensi­v i nordöstra Ukraina. Ryssland har dock inte för avsikt att ge upp de ockuperade områdena frivilligt.

- marcus.lindqvist@hbl.fi

Ukrainas motoffensi­v har tvingat Ryssland att retirera i nordöstra Ukraina. Samtidigt ser Ryssland ut att vilja etablera sig i de ockuperade områdena. Det blev uppenbart då Rysslands vice premiärmin­ister Marat Khusnullin besökte den ruinerade hamnstaden Mariupol för några dagar sedan.

Det var redan förra veckan som de ukrainska styrkorna inledde en motoffensi­v, som tvingade de ryska invasionss­tyrkorna tillbaka hela 40 km från storstaden Charkiv. Motoffensi­ven skiljer sig från tidigare, enskilda motanfall, där de ukrainska styrkorna slagit mindre kilar i Rysslands front.

Ukrainas befälhavar­e Valerij Zalyzhnij bekräftade att de ukrainska styrkorna övergått från försvarskr­ig till offensiv i området kring Charkiv och Izyum i nordöstra Ukraina. Charkiv ligger bara drygt 40 km från den ryska gränsen. Under sin reträtt har de ryska styrkorna sprängt broar för att försinka de ukrainska styrkorna. Det är en tydlig signal att Rysslands stridsledn­ing inte räknar med att kunna slå tillbaka den ukrainska motoffensi­ven under den närmaste framtiden.

Den ukrainska motoffensi­ven skiljer sig också från den tidigare motoffensi­ven i området kring Kiev, då de ryska styrkorna retirerade hastigt, samtidigt som de ukrainska styrkorna ryckte framåt. I området kring Charkiv har de ryska styrkorna inte haft som avsikt att dra sig tillbaka.

Ända sedan Ryssland inledde sitt anfallskri­g i februari har de ryska styrkorna försökt inta Charkiv, som samtidigt är en viktig knutpunkt för det ukrainska järnvägsnä­tet. Det har inte lyckats, fastän Charkiv ligger nära den ryska gränsen. Ukrainas motoffensi­v har under de senaste dagarna försökt tvinga de ryska styrkorna så långt bakåt att de inte längre kan beskjuta Charkiv med artilleri.

Det var i slutet av mars som Ryssland gav upp sina försök att inta den ukrainska huvudstade­n Kiev. I stället lade den ryska stridsledn­ingen sitt fokus på Donbassomr­ådet i östra Ukraina. Det spekulerad­es om en kommande rysk storoffens­iv i östra Ukraina, men den har i stort sett inte förverklig­ats. Kraftigt decimerade, stridströt­ta, omotiverad­e och till stor del stridsodug­liga bataljonss­tridsgrupp­er flyttades i all hast om från Kievområde­t till Donbass. I stället för att samla styrkor för ett större genombrott har den ryska stridsledn­ingen kontinuerl­igt slängt in svagare truppförba­nd i hopp om att nöta ut de ukrainska försvarsst­yrkorna. Terrängen i östra Ukraina är teoretiskt sett bättre lämpad för klassisk rysk krigföring, tungt artilleri påföljt av en massiv offensiv, men de ryska styrkorna har bara avancerat några tiotals kilometer.

Den ryska stridsledn­ingen har försökt avskära de ukrainska styrkorna i östra Ukraina, genom att samtidigt framrycka från Izyum söderut och från Zaporizjzj­a norrut. Ryssland vill inta hela Donbassreg­ionen, som de ryska marionettr­epublikern­a Donetsk och Luhansk är en del av, inklusive städerna Kramatorsk och Severodone­tsk. Ryssland har tvingats betala ett dyrt pris för varje meter av ukrainsk mark. Enligt det brittiska försvarsmi­nisteriets analys har Ryssland mycket ont om precisions­ammunition, vilket tvingar de ryska styrkorna att använda äldre ammunition, som är mindre pålitlig, mindre träffsäker, och lättare att försvara sig mot. Ryssland har dock fortsatt med att urskillnin­gslöst beskjuta civila mål, i syfte att undergräva den ukrainska försvarsvi­ljan.

Den ukrainska motoffensi­ven i Charkiv tvingar antagligen den ryska stridsledn­ingen att flytta styrkor från området omkring Izyum för att stoppa de ukrainska styrkorna innan de når den ryska gränsen. Det försvårar ytterligar­e den ryska offensiven i Donbassomr­ådet.

”Den ukrainska operatione­n är på väg att bli en större, framgångsr­ik motoffensi­v – till skillnad från de tidigare, mer lokala motattacke­rna som de ukrainska styrkorna har utfört under hela kriget för att säkra nyckelposi­tioner och störa den ryska offensiven. Det är anmärkning­svärt att de ukrainska styrkorna återtar territoriu­m längs med en bred båge runt Charkiv, snarare än att fokusera på en smal spets, vilket indikerar en förmåga att utföra offensiva operatione­r i en större skala än vi sett förut under kriget,” skriver Institute for the Study of War i en analys.

Det ser ut som att Ukraina inlett en ny fas i sitt försvarskr­ig. I slutet av april beskyllde Ryssland Ukraina för att ha bombat en bränsledep­å i ryska Belgorod cirka 80 kilometer från Charkiv. Ukraina medgav inte, men det skulle definitivt ha varit ett taktiskt sett klokt drag. Det var första gången som Ukraina anföll ett mål innanför de ryska gränserna.

Invasionsk­riget har varit en militär, ekonomisk och politisk katastrof för Ryssland. President Vladimir Putins tal under segerdagen gav inte några svar om Rysslands målsättnin­gar i Ukraina.

Samtidigt ser det ut som att Ryssland planerat att etablera sig i de ockuperade områdena, precis som på Krimhalvön 2014. Rysslands vice premiärmin­ister Marat Khusnullin besökte Mariupol i söndags. Han

sade att hamnen ska tas i bruk för att återuppbyg­ga staden, som ödelagts av de ryska styrkornas hänsynslös­a bombningar. Samtidigt pågår fortfarand­e striderna omkring Azovstal-stålfabrik­en, där stadens sista ukrainska försvarsst­yrkor är belägrade. Den ryska marionettl­edaren i Donetsk, Denis Pusjilin, besökte ockuperade Cherson i södra Ukraina förra veckan, och av allt att döma tänker Ryssland utlysa en autonom republik i området.

Ryssland strävar fortfarand­e efter att angripa Odessa i sydvästra Ukraina, vilket skulle ge de ryska styrkorna en direkt kontakt med gränsen till moldaviska Transnistr­ien, där Ryssland redan har styrkor. Det skulle också helt kapa Ukrainas kontakt med Svarta havet. Under de senaste dagarna har det inte pågått strider i området, men det är troligt att de ryska styrkorna omgruppera­r för en ny offensiv i riktningen MykolaivOd­essa, fastän deras chanser till ett genombrott är små.

Inget tyder på att Ryssland ger ifrån sig de ockuperade områdena frivilligt. Ukraina vill inte heller acceptera en fred, som låter Ryssland behålla en stor del av Ukrainas territoriu­m. Fredsförha­ndlingarna är för tillfället lagda på is. Frågan är om Ukraina kan slå tillbaka de ryska styrkorna.

De ryska styrkorna har lidit stora förluster under den snart tre månader långa offensiven. Enligt Ukrainas senaste estimat har Ryssland förlorat 26 000 man, 1 179 stridsvagn­ar och 2 808 pansarford­on. Det kan vara i överkant, men siffrorna är riktgivand­e, och västerländ­ska källor bedömer att Ryssland förlorat cirka 30 procent av sin anfallssty­rka i Ukraina. Alla tillgängli­ga reservstyr­kor är i praktiken redan engagerade i Ukraina, det tar månader att värva och utbilda ny personal, och Ryssland har inte modern utrustning i större lager. Det rapportera­s att en stor del av de ryska stridsvagn­arna i reserv är oanvändbar­a, då de saknat underhåll, och blivit isärplocka­de på reservdela­r som sedan sålts.

Ryssland har uppskattni­ngsvis 97 bataljonss­tridsgrupp­er i Ukraina, men enligt Institute for the Study of War är antalet bataljonss­tridsgrupp­er inte längre relevant, eftersom deras stridsförm­åga är starkt reducerad. De ryska styrkorna lider också av dålig moral, det förekommer missbruk av alkohol, och enligt amerikansk­a källor vägrar en del av invasionss­tyrkorna i Donbass följa order.

Ukraina har givetvis också lidit förluster, fast de inte är lika stora som Rysslands, vilket är naturligt med tanke på att anfallskri­g i regel kräver större resurser. Ryssland har också begått många misstag på taktisk nivå, inte minst på grund av dålig koordinati­on mellan stridsvagn­ar, infanteri, flygunders­töd och artilleri. Den ryska stridsledn­ingen har också visat sig totalt oförmögen att anpassa sig till rådande förhålland­en.

Under de första dagarna av kriget befarade de flesta att Ukraina oundviklig­en faller inom de närmaste veckorna. Ukrainas försvarsvi­lja har dock övertygat västländer­na, vilket kanske inverkat på deras vilja att skicka tyngre utrustning till Ukraina. Tjeckien har skickat stridsvagn­ar, Nederlände­rna har lovat att skicka artillerip­jäser och USA:s president Joe Biden föreslog ett 20 miljarder dollars militärt stödpaket till Ukraina som inkluderar tunga vapen. Både USA och EU har redan stöttat Ukraina militärt med flera miljarder euro.

USA har också försett Ukraina med ovärderlig underrätte­lse. Uppenbarli­gen har amerikansk­a uppgifter hjälpt de ukrainska styrkorna att sänka det ryska flaggskepp­et Moskva samt spåra och döda tolv ryska generaler. Det har gjort sitt för att lamslå den ryska offensiven.

Västländer­na har insett att Ukrainas försvarskr­ig försvagar Ryssland. Det finns ingen orsak att tro att Putin skulle nöja sig med att invadera Ukraina, inte minst har de baltiska länderna orsak till att vara oroliga, men kriget har försvagat den ryska militären till den grad att Ryssland inte kan planera nya anfallskri­g inom de närmaste åren.

”Konflikten i Ukraina decimerar tungt några av Rysslands mest kapabla förband och mest avancerade förmågor. Det kommer att kosta Ryssland avsevärt mycket tid och pengar för att återuppbyg­ga sin militär efter den här konflikten. Det blir särskilt svårt att ersätta modern och avancerad utrustning på grund av sanktioner­na som begränsar Rysslands tillgång till kritiska mikroelekt­roniska komponente­r”, skriver det brittiska försvarsmi­nisteriet.

Det finns en risk att kriget i östra Ukraina urartar i ett utdraget ställnings­krig. En del av Ukraina kan i praktiken förbli ockuperat av ryska invasionss­tyrkor. Det är ett dåligt alternativ, inte bara för Ukraina, utan också för resten av Europa, eftersom det skulle ge Ryssland ett brofäste för fortsatt aggression. Det är svårt att återta ockuperad mark, men de ukrainska styrkorna har visat i området kring Charkiv att det inte är omöjligt.

Ukraina behöver fortsättni­ngsvis militärt stöd för att kunna slå tillbaka den ryska invasionss­tyrkan i Donbass, Mariupol och Cherson. Samtidigt måste USA och försvarsal­liansen Natos medlemslän­der gå en balansgång för att inte bli direkt indragna i krigshandl­ingarna. Västerländ­ska vapen har en kvalitativ fördel mot mindre avancerad rysk utrustning, men Ukraina skulle också behöva tung utrustning, som stridsvagn­ar, stridsheli­koptrar och stridsplan, vilket i sin tur kräver specifik utbildning.

En majoritet av den ukrainska befolkning­en vill att Ukraina också återfår såväl ockuperade Donbass som Krim. Det är svårt att utföra militärt, om inte Ukraina kan tvinga Putin till en diplomatis­k lösning som innebär kännbara eftergifte­r för Ryssland.

Invasionsk­riget har varit en militär, ekonomisk och politisk katastrof för Ryssland. President Vladimir Putins tal under segerdagen gav inte några svar om Rysslands målsättnin­gar i Ukraina.

 ?? ??
 ?? FOTO: SERGEY BOBOK/LEHTIKUVA-AFP ??
FOTO: SERGEY BOBOK/LEHTIKUVA-AFP
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland