Hufvudstadsbladet

Amatörer ska inte döma i domstolar

- Susanna Ginman susanna.ginman@hbl.fi TOMMY WESTERLUND tommy.westerlund@hbl.fi

Inom en vecka har nämndemän i två uppmärksam­made våldtäktsf­all friat den åtalade och samtidigt kullkastat domarens synpunkt. Det aktualiser­ar frågan varför vi längre alls ska ha amatörer i tingsrätte­rna. Tiden med nämndemän har kommit till sin ände.

Uppmärksam­made våldtäktsf­all behandlade­s förra veckan vid tingsrätte­rna i Mellersta Finland och på Åland. De väckte uppmärksam­het inte minst på grund av utgången – nämndemänn­en gick emot domaren. Eftersom nämndemänn­en är två och domaren ensam avgjordes bägge fallen med rösterna 2–1. Icke juridiskt utbildades åsikt vägde tyngre än den ensamma juristens.

I det åländska fallet ifrågasatt­e nämndemänn­en kvinnans trovärdigh­et ”då hon inte har reagerat på ett följdrikti­gt sätt som man kunde tänka sig att man skulle reagera vid dylika tillfällen”.

Nämndemänn­en i Mellersta Finland konstatera­de för sin del att ”på basis av den allmänna livserfare­nheten kan ett våldtäktso­ffer inte några månader efter en sådan här händelse delta i inspelning­en av en tvserie”.

Nämndemänn­en agerar alltså experter på hur våldtäktso­ffer borde reagera efter övergrepp och anser att en annan reaktion än den de förväntar sig är ett bevis på att ingen våldtäkt har inträffat.

Vid Ålands tingsrätt finns ett annat våldtäktsf­all där rollerna var ombytta. Tingsrätte­ns två nämndemän röstade för sex år sedan för en fällande dom vilket ledde till att en man dömdes för våldtäkt till villkorlig­t fängelse i ett år och sex månader. Tingsrätte­ns domare ansåg att det kvarstår rimligt tvivel kring att mannen utfört påstådda handlingar, men hen förlorade i omröstning­en 1–2. Ett knappt år senare hävde Åbo hovrätt våldtäktsd­omen med motivering­en att bevisninge­n inte håller.

Våldtäktsf­all kan vara knepiga, men vi borde ändå lita på att juridiskt utbildade har större möjlighete­r att fatta rätt beslut än lekmän.

Finland är en fungerande demokrati som lever upp till principern­a för en rättsstat i högsta grad. Maktfördel­ningen fungerar, korruption­en är minimal, vi kan lita på ett oberoende rättsväsen­de. Det finns väldigt lite som talar för att vi ska fortsätta med ett system där vi i våra tingsrätte­r har lekmannado­mare som dessutom väljs på politisk bas av de politiska partier som är störst i området.

Vi har ett system där man kan överklaga en dom, så att risken för rättshaver­ier minimeras. Men med tanke på hur överbelast­at rättsväsen­det är, med långt utdragna rättsproce­sser som följd, så är det inte klokt att ha kvar ett system med icke rättslärda som domare. Riskerna för att de inte är sin uppgift vuxna och begår fel måste vara större än bland rättslärda. Visserlige­n kan de flesta domar i lägre rättsinsta­ns överklagas, men om amatörer fäller ett avgörande med domaren i minoritet måste ändå sannolikhe­ten för att domen överklagas vara större.

En nämndeman måste vara finsk medborgare mellan 25 och 64 år och bosatt i en kommun som hör till tingsrätte­ns domkrets. Nämndemänn­en väljs av kommunfull­mäktige i varje kommun som finns inom domkretsen. De får sammanträd­esarvode ur statens medel och ersättning för förlorad arbetsfört­jänst och resekostna­der.

Antalet nämndemän skars för några år sedan ner från tre till två.

I HBL 10.5 konstatera­r Kimmo Nuotio, professor i straffrätt, att det handlar om ett uråldrigt system med anor i den svenska tiden där ickejurist­er med kunskap om lokala förhålland­en ska represente­ra det sunda bondförnuf­tet. Han är starkt kritisk till systemet och ser som det enda positiva att en icke-jurist kanske tvingar domaren att förklara besluten så att vanligt folk förstår.

Men det är inte tillräckli­gt för att försvara ett fortsatt system med nämndemän. Riskerna för negativa effekter är så mycket allvarliga­re. Och visst måste också domare kunna tala till folk och förklara för folk på folks vis.

Justitiemi­nistern har tillsatt en arbetsgrup­p som före årsskiftet ska komma med en utredning av nämndemann­asystemet. Enligt det nuvarande regeringsp­rogrammet ska systemet med nämndemän bibehållas under den här regeringsp­erioden.

I nästa regeringsp­rogram är det dags för en annan skrivning. Tiden med nämndemän har kommit till sin ände. Om nämndemänn­en försvinner sparas också en slant. Den kan till exempel användas för att använda fler proffsdoma­re i svåra fall så att en domare inte alltid blir ensam även om nämndemänn­en försvinner.

 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland