Värmebölja kan orsaka hundratals dödsfall på sjukhus

Sjukhusen i Finland är dåligt förberedda på värmebölja, varnar THL. Det kan bli olidligt varmt i både patientrum och behandlingsrum i sommar, för en del sjukhus saknar maskinell nedkylning. En långvarig värmebölja kan orsaka flera hundra dödsfall.

Det är vår, solen skiner och snart är den efterlängtade värmen här. Men – värme betyder inte enbart positiva saker, det kan också bli för varmt. Många sjukhus i Finland har nämligen otillräcklig beredskap inför värmeböljor. Det framgår av en färsk undersökning som Institutet för hälsa och välfärd, THL, gjort.

På många sjukhus har man uppmätt inomhustemperaturer på 27– 29 grader sommartid, ibland upp till 30 grader eller mer. Det här gäller för såväl patientrum och undersökningsutrymmen på vårdavdelningar som för pausrum för personalen.

”Värmen försämrar både patienternas och personalens välbefinnande. Problem uppstår till exempel vid vårdåtgärderna och förvaringen av läkemedel”, säger forskaren Virpi Kollanus vid THL.

Problemet har varit känt redan före undersökningen, för såväl personal som patienter och anhöriga på vårdavdelningar har klagat över värmen inomhus under tidigare värmeböljor.

Maskinell kylning saknas

I framtiden kommer behovet av beredskap för värmebölja inom socialoch hälsovården att öka ytterligare när klimatet blir varmare och befolkningen åldras.

”Värmebölja utgör en betydande hälsorisk särskilt för äldre och långtidssjuka. I Finland kan en utdragen värmebölja som varar i några veckor orsaka flera hundra dödsfall. Största delen av dödsfallen sker på vårdinrättningar inom hälso- och sjukvården", säger Virpi Kollanus.

Största delen av de sjukhus som svarade på THL:s enkät var medvetna om behovet av beredskap inför värmeböljor, men endast en tredjedel uppgav att de beaktar värmebölja i sin beredskapsplanering. En stor del av sjukhusen saknar också skriftliga anvisningar för att skydda patienter eller arbetstagare mot olägenheter vid värmeböljor.

Maskinell kylning är möjlig endast i en del av utrymmena eller inte alls.

Automatiska varningar

Över hälften av respondenterna önskade mer information om metoder för att förebygga uppvärmning inomhus samt ekonomiskt stöd för investeringar.

Det efterlystes även tydliga anvisningar för personalen.

”Beredskapen kunde stödjas genom att man sammanställer och kompletterar anvisningarna för aktörer inom social- och hälsovården samt fastställer gränsvärden för höga inomhustemperaturer under sommaren”, föreslår Virpi Kollanus.

Meteorologiska institutets varningar för värmebölja kunde också utvecklas så att varningar och anvisningar automatiskt förmedlas till aktörer inom social- och hälsovården.

THL:s enkät genomfördes i slutet av år 2021 och 141 sjukhus inom primärvården och den specialiserade sjukvården deltog.