Hufvudstadsbladet

Vad gör du om du blir av med flera hundra euro per månad?

Om du plötsligen blev av med 500 euro i månaden, vad skulle du göra? Skulle du ha råd med det? Var skulle du kunna spara – och hur snabbt?

- Susanna Ginman susanna.ginman@hbl.fi ERJA YLÄJÄRVI erja.ylajarvi@hbl.fi

Om du snabbt tvingas anpassa dig till en ny vardag med betydligt mindre pengar, skulle du fortfarand­e hinna tänka på riktigt stora bekymmer i världen? Eller skulle du för stunden bli mer orolig för hur du själv ska klara dig? Svaret är det som riskerar dela finländare den kommande hösten.

Om du har det ekonomiskt bra dröjer det antagligen ett bra tag innan du måste fundera på hundralapp­ar. Kanske blir det lite mindre investerin­gar eller någon uppskjuten renovering på stugan. Du kan också vara relativt skyddad mot personlig stress om du redan har betalat av dina lån och bor så pass centralt att du inte behöver köra bil.

Men om du nu är en finländare med ett rejält bostadslån, en gammal bensinbil och inte har några som helst besparinga­r, ser läget annorlunda ut. Och ännu mer så om du är en timanställ­d låglönetag­are som konkret måste börja fundera på om det ens längre lönar sig åka till jobbet med den gamla bilen, eller om det vore lönsammare att leva på bidrag.

Vad var och en

har råd med och hur stora ekonomiska uppoffring­ar de måste göra kan bli höstens stora politiska fråga strax innan valkampanj­erna sätter i gång inför vårens riksdagsva­l. Priserna stiger nu kraftigt, och ingen kan garantera att inflatione­n som vi upplever nu är ett snabbt förbigåend­e fenomen.

Att bensinpris­et har stigit med nästan en euro per liter på ett år gör att många redan nu spenderar 100– 200 euro mer på bensin per månad. Och då handlar det om sådana som tankar sin bil enbart en gång i veckan.

Om man dessutom bor i ett hus som värms med el eller olja, blir det lätt minst etthundra euro till per månad, när energipris­erna nu också har gått upp. Snart kommer också en riktig ränta på bostadslån­et, för många för allra första gången. Där försvinner lätt en hundralapp till.

Och när även maten kostar mera, är en månatlig tilläggsko­stnad på 500 euro plötsligt en realitet och inte någon överdriven hotbild.

Det är just det som är inflation: Man får mindre saker för samma pengar.

Fenomenet handlar inte alls bara om glesbygden. I många delar av Svenskfinl­and, också i Nyland, är många beroende av en bil – även om man bor nära Helsingfor­s. Många jobb finns också utanför kollektivt­rafikens räckhåll.

Det är viktigt att komma

ihåg att nuvarande läge inte bara beror på kriget i Ukraina och Rysslandss­anktionern­a, även om de kraftigt har påverkat situatione­n, och speciellt energisekt­orn. I grunden beror dock inflatione­n på att västerländ­ska regeringar – även i Finland – i flera år har försökt att lösa sina problem genom att ösa för mycket pengar på samhället. Centralban­kerna har hållit fast vid en slapp penningpol­itik och lånen har varit gratis. Nu slår pendeln åt andra hållet, snabbare än många trodde.

Vad det här betyder politiskt är ännu ett stort frågetecke­n. Den generation som nu har makten i Finland har aldrig upplevt någon inflation själv. De har aldrig själva behövt betala riktig ränta på sina lån. Få kommer ens ihåg 90-talets stora lågkonjunk­tur, ”laman”, längre. Vilka beslut våra politiker nu ska fatta är oklart.

Dessutom har nuvarande

regering väl varit tvungen att ta hand om ovanligt stora utmaningar, först pandemin och sen kriget i Ukraina och Natofrågan. Men vardagsfrå­gor kommer så småningom tillbaka till politiken, oundviklig­en. Nu när Natofrågan är löst för Finlands egen del, kommer valet sannolikt att handla om ekonomin.

För politiker betyder det nu att de snabbt måste hitta sin linje gällande inflatione­n och prishöjnin­garna. Vad tänker man göra och inte göra, vad kan man ens göra?

Om politiker inte inser vad som pågår ekonomiskt, leder det i värsta fall till kommentare­r som säkert är välmenande men låter elitistisk­a. De Grönas Maria Ohisalo, som själv har forskat i fattigdom, sade till exempel i sitt tal på partikongr­essen på lördagen, att det är en ekonomisk lättnad för en individ att byta en dieselbil mot en elbil. Ohisalo har säkert helt rätt i längden, men hon kommentera­de inte hur man kan betala för en dyr elbil, om ens dieselbil är värd ett par tusen euro och alla pengar går åt i vardagen.

Finland behöver absolut inte

populiströ­relser som tar upp bensinpris­et och konsumentp­riser i varenda diskussion, oavsett vad läget är. Det är verkligen inte synd om oss alla. Men att nu vifta bort riktiga bekymmer som bubblar under ytan skulle också vara ett stort misstag. Det bäd

 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland