När jag åt lunch med kungafamiljen

Ni tror ju att rubriken är lögn, båg och bedrägeri, men den håller streck.

Varje korrespondent

som är stationerad i Stockholm har vissa namn på sin lista över personer som borde intervjuas. Alla i Abba samtidigt, Zlatan Ibrahimovíc, Greta Thunberg, Thåström, en djupintervju med Magdalena Andersson eller Ulf Kristersson. Eller den okrönte barnbokskungen Martin Widmark, han med LasseMajas detektivbyrå. Eller skådespelare som Mikael Persbrandt eller Noomi Rapace. Listan kan bli och är lång. Med jämna mellanrum går det ut mejl till dem på listan. Ibland står lyckan den djärve bi och det blir napp.

Oftast är det ändå korta intervjuer om sakfrågor. Den senaste tiden har det kretsat kring Nato. Hur ska Sverige egentligen ha det? Ska de svenska socialdemokraterna göra en helomvändning i frågan om den transatlantiska alliansen? Viktiga frågor i ett osäkert europeiskt säkerhetsläge.

Det var också inramningen för president Sauli Niinistös och fru Haukios perfekt tajmade statsbesök förra veckan. Presidenten fick tillfälle att tala inför den svenska riksdagen och fick rungande applåder när han analyserade den säkerhetspolitiska situationen i ett krisdrabbat Europa. Niinistö åkte sedan vidare till Washington tillsammans med Magdalena Andersson. En perfekt avslutning på det vältajmade statsbesöket.

Innan han drog vidare bjöd Stockholm stad på lunch i Stadshuset. En fantastisk byggnad som jag besökt på en guidad tur och sett i tv-sändningarna från Nobelfesten. Då är Blå hallen till brädden fylld av kungligheter, dignitärer och Nobelpristagare. Gästerna serveras den ena mer intrikata rätten efter den andra, rätter som har planerats många månader i förväg.

Lunchen som staden bjöd på hölls i Gyllene salen som är en trappa upp i stadshuset. En fantastisk sal där väggarna pryds av en mosaik med nästan 19 miljoner mosaikbitar av färgat glas och 11 kilo bladguld. Det tog dem som byggde upp mosaiken tre år att sätta upp den. Den ena kortsidan pryds av Mälardrottningen, symbolen för Stockholm, med Stadshuset, Slottet och Rådhuset i famnen. I ett av valven finns polarfararen Adolf Erik Nordenskiöld som var född i Finland.

På den andra kortsidan finns en Stockholms vy som konstnären Einar Forseth, hela mosaiken är hans verk, skapade. En intressant detalj är att det var Josef Sachs som grundade Nordiska kompaniet som bekostade hela Gyllene salen.

– Om du ska skriva om Erdogan och hans ovilja att godkänna Sveriges och Finlands Natomedlemskap så kan du säga att den turkiska flaggan finns på en mosaik i Stockholms stads, säger Kadir Kasirga skrattande.

Karsiga är socialdemokratiskt oppositionsborgarråd, de är heltidspolitiker inom Stockholms stad.

– Jag ser den inte, erkänner den dumme korrespondenten.

– Det är inte den moderna turkiska flaggan utan det osmanska rikets, påpekar Kasirga.

Det var nästan det enda Natorelaterade som sades i vårt bord.

I stället diskuterade vi hur pandemin stängde gränser medan vi avnjöt Kalixlöjrom med blomkålsterrin, syrad rödlök och citrontapioka. Hur folk i norr inte kunde hälsa på släktingar eller sköta andra ärenden när gränserna stängdes.

Att pandemin påverkade kulturlivet som trots att Sverige har varit öppet inte har återhämtat sig.

Vi diskuterade skillnaderna mellan den svenska och finska skolan och faran av att allt fler i Sverige inte får gymnasiekompetens speciellt i de socioekonomiskt utsatta områdena. Alla var genuint oroliga för konsekvenserna, för riskerna att fler och fler halkar in på gängkriminalitetens bana.

Den diskussionen fortsatte och gled in i frågan om integration i Sverige medan vi åt odlad hälleflundra med hyvlad fänkål, sockerärtor, gul morot, spetskål, färskpotatis och fänkålssås. Vi talade om gängskjutningar, parallellsamhällen och vad som kan göras för att ett hederligt arbete ska bli mera attraktivt än knarklangning, dyra bilar och livsfarliga vapen.

Under efterrätten,

en fantastisk vaniljbavaroise – bajersk kräm – fylld med rabarber och passionsfrukt som serverades med jordgubbssorbet, funderade vi på varför Finlands nationalsång spelades före maten men inte Du gamla du fria utan Kungasången. Och varför man måste ställa sig upp när det utropades kungliga skålar. För hela kungafamiljen var på plats: kungen, drottningen, kronprinsessan, prins Daniel, prins Carl Philip och prinsessan Sofia.

– Fick du tala med kungen? frågade min nyhetschef ivrigt efter lunchen.

Nej, jag satt inte speciellt nära kungligheterna men ändå så nära att jag med stadig hand kunde ha prickat prins Daniel med min fralla. Vilket jag givetvis inte gjorde.

Men de finns också i fortsättningen på listan över intressanta intervjuobjekt i Sverige.

❞ Vi diskuterade hur pandemin stängde gränser medan vi avnjöt Kalixlöjrom med blomkålsterrin, syrad rödlök och citrontapioka.