Kolsänkor räcker inte till – skog och mark har blivit en utsläppskälla
Skogsavverkning och allt långsammare tillväxt av skog har gjort markanvändningssektorn till en utsläppskälla. Det visar Statistikcentralens rapport om växthusgasutsläppen i Finland år 2021. Naturresursinstitutet efterlyser omfattande klimatåtgärder som berör alla marktyper inom marksektorn.
året 2021 har skogarna, jordbruksmarkerna, torvmarkerna och andra marktyper avgett mera växthusgasutsläpp än vad de bundit, visar färska uppgifter från Statistikcentralen.
Det är första gången Statistikcentralen genomfört den här sortens mätningar av växthusgasutsläppen inom marksektorn och resultaten är värre än man befarade: skogsmarken har inte lyckats binda utsläppen som orsakats av de andra typerna av markanvändning.
Markanvändingssektorn (LULUCF) omfattar åkermark, betesmark, bebyggd mark, våtmark inklusive torvproduktionsmark och avverkade träprodukter.
– Visst är det här en upptäckt som får en att haja till. Man har länge litat på att skogarnas kolsänka är tillräcklig för hela markanvändningssektorn. Men den här nya informationen visar att det inte längre är helt säkert att skogarna lyckas binda utsläppen från de andra typerna av markanvändning, säger Tarja Tuomainen vid Naturesursinstitutet som deltagit i sammanställningen av utredningen.
Skogens förmåga att binda växthusgasutsläpp har försämrats på grund av att mängden träd som växer minskat och historiskt mycket skog avverkades i fjol. 85,1 miljoner kubikmeter trä användes för virkesförbrukning av skogsindustrin, vilket är nio procent mer än året innan.
Skogsmarken är fortsättningsvis en betydande kolsänka men hela markanvändningssektorns växthusgasutsläpp landade ändå på 2,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter i fjol.
– Om skogstillväxten minskar som den gjort och avverkningen av skog går i samma takt måste man fundera på hur vi ska gå till väga för att nå de mål vi har förbundit oss vid för utsläppsminskningar inom markanvändningssektorn, säger Tuomainen.
Enligt Naturresursinstitutets uppgifter, användes 85 procent av avverkade träden för produkter inom skogsindustrin och resten förbrändes för energi.
Rapporten har sammanställts för att följa med att Finlands klimatåtgärder är i linje med de klimatmål man förbundit sig vid via EU:s klimat- och energipaket 2030. Att växthusgasutsläppen inte ska överstiga kolsänkan i markanvändningssektorn under åren 20212025 är en av EU:s målsättningar.
Tuomainen betonar att det nu behövs arbete för att försäkra sig om att åtgärderna om utsläppsminskningar omfattar alla typer av markanvändning - allt från jordbruksmarker till mark med bebyggelse.
– Samtidigt måste vi bli bättre på att samla information och statistik från hela markanvändningsUnder
■ sektorn om hur olika åtgärder påverkar deras förmåga att binda kol och minska utsläppen, säger hon.
Finlands naturskyddsförbund uttrycker sin oro för att Finland riskerar att misslyckas med att uppnå de klimatmål man uppställt för markanvändningen.
"Finland har en målsättning att vara koldioxidneutral år 2035. Då borde markanvändningssektorns kolsänkor överstiga 21 miljoner ton. Den nuvarande utvecklingen äventyrar Finlands klimatmål. Den klimatplan om markanvändningssektorn som förbereds som bäst borde snabbt uppdateras och anpassas till det förändrade läget. Regeringen har förbundit sig vid att öka kolsänkorna och det är klart att vi behöver extra åtgärder så att vi inte missar målen", säger naturskyddsexpert Hanna Aho vid Finlands Naturskyddsförbund i ett pressmeddelande.