Bristen på arbetskraft kan bli problematisk
En sysselsättningsgrad på över 74 procent. Trots sänkta tillväxtutsikter kommer Arbets- och näringsministeriet med en sysselsättningsprognos vi bara kunde drömma om för fem år sedan.
Under prognosperioden, som sträcker sig fram till 2024, räknar Arbets- och näringsministeriet med att sysselsättningen fortsätter att öka. Redan nu är nivån högre än före pandemin. Den kraftiga återhämtning som märkts efter pandemin börjar dock mattas av i slutet av nästa år.
För 2024 förutspås en sysselsättningsgrad på hela 74,3 procent och en arbetslöshetsgrad som ligger under 6 procent. Det här är siffror man bara kunde drömma om ännu i mitten på förra årtiondet. Till exempel hade regeringen Sipilä (2015—2019) en 72-procentig sysselsättningsgrad som sitt ambitiösa mål. Målet för nuvarande regering är dock 75 procent, så dit är det ännu en bit.
Det är främst personer över 55 år som drar upp sysselsättningsgraden just nu. Samma ökning syns inte i de yngre årsklasserna.
Elina Pylkkänen, understatssekreterare vid Arbets- och näringsministeriet, noterar att arbetsgivarna verkar ha fått upp ögonen för den potential som äldre arbetstagare utgör. Hon glädjer sig också över att antalet långtidsarbetslösa minskat klart.
– Utvecklingen får positiva effekter på försörjningskvoten och hållbarheten i de offentliga finanserna på lång sikt, säger hon.
Också ungdomsarbetslösheten sjunker avsevärt och väntas i år nå den lägsta nivån sedan finanskrisen 2008. Fler deltar i arbetskraften vilket bland annat beror på att mängden deltidsarbete har ökat.
Brist på folk största hotet
Enligt Pylkkänen är det största orosmolnet tillgången till arbetskraft.
– Det är illa om vår ekonomiska tillväxt bromsas av att arbetskraften inte räcker till. Osäkerheten när det gäller tillgången till arbetskraft kan minska investeringsviljan, säger hon.
Enligt Minna Ylikännö, specialsakkunnig vid Arbets- och näringsministeriet, kommer befolkningens åldersstruktur ohjälpligt att begränsa utbudet av arbetskraft framöver. Redan i dag finns akut brist på arbetskraft i vissa branscher.
– Så vitt vi kan se kommer bristen på arbetskraft inte att lätta utan en klar ökning av den arbetsrelaterade invandringen. Det återstår att se i vilken utsträckning flyktingar från Ukraina stannar i Finland och i så fall bidrar till arbetskraften, säger Ylikännö.
Att sysselsättningsprognosen kan vara så positiv trots att tillväxtutsikterna skruvas ner, beror enligt Pylkkänen på att förändringar i tillväxten når arbetsmarknaden med fördröjning.
I prognosen påpekas att osäkerheten är stor när det gäller effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.