Krigsvetare förvånad över att Europa tröttnat på kriget så snabbt
Tre månader har gått sedan Rysslands invasion av Ukraina. Men är vi över huvud taget närmare ett fredsavtal länderna emellan i dag än tidigare? Inte om man får tro Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap.
Måhända att kriget i Ukraina inte är inne i någon intensiv fas för tillfället, men några tydliga tecken på fred finns inte heller i nuläget.
Det bedömer Ilmari Käihkö, som är docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Sverige. Han följer läget i Ukraina dagligen och in i minsta detalj.
– Striderna som pågår just nu är koncentrerade till Donbassområdet och den ryska offensiven går framåt i ett lägre tempo än tidigare. Men det här betyder inte att kriget är över.
De senaste dagarna har det cirkulerat uppgifter om att Ukraina skulle vara på väg att vinna kriget. Käihkö är inte beredd att slå på den trumman ännu.
– Det är för tidigt att säga så, även om den nuvarande situationen på sätt och vis är gynnsam för Ukraina. De har reserver som de kan mobilisera och de får stora militära stöd från väst. Samtidigt är det ett faktum att Ryssland är ett mycket större land med en mycket större militärmakt och ekonomi, säger Käihkö.
Ingen fred i sikte
Det blir alltmer tydligt att en del av de europeiska länderna jobbar för att åstadkomma ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland. Men det finns en konflikt: Ukraina vill inte ge sig eller förlora områden till Ryssland, medan delar av Europa och väst ogärna vill punga ut med allt större militära stöd för Ukraina.
– Vi måste komma ihåg att Ukraina är helt beroende av den militära hjälp som väst kan bidra med, säger Käihkö.
Han är ändå förvånad över att Europa tröttnat så snabbt.
– Vi visste att många europeiska länder skulle tröttna på kriget och följderna av det, men jag är överraskad av att det hände så fort. Kriget har bara pågått i tre månader, men redan nu tycker en del länder att Ukraina borde gå med på vapenvila och eftergifter.
– Ryssland kontrollerar flera områden i Ukraina för tillfället, så man förstår ju att Ukraina ogärna sluter något fredsavtal just nu, tillägger Käihkö.
Har övriga länder över huvud taget någon rätt att vara med och bestämma om fredsvillkoren för Ryssland och Ukraina?
– Den rätten kan absolut diskuteras. Är det verkligen moraliskt rätt att vi ska säga åt Ukraina vad de ska och inte ska göra?
Käihkö poängterar återigen att Ukraina behöver få militärstöd av väst för att ha en chans i kriget.
– Om väst säger att Ukraina måste gå med på en rad fredsvillkor så sätter det Ukraina i en svår sits.
Väst är ändå inte enade i den här frågan, menar Käihkö.
– Lyssnar vi på till exempel Estland så är budskapet att Ryssland absolut inte får vinna kriget. Italien, å andra sidan, är av annan åsikt. Det är också Italien som kommit med förslaget om ett fredsavtal.
Är vi närmare fred nu än för sex veckor sedan?
– Nej, det kan jag inte säga. Framför allt Ukraina ser att ett fortsatt krig kan ge dem mer. Om det ligger något i rapporterna om att Ukraina håller på att bli starkare och Ryssland svagare så finns det en poäng för Ukraina att fortsätta kriga.
Käihkö lyfter även fram det som skedde i Butja som något som motiverar de ukrainska styrkorna. Han har flera kontakter i Ukraina som förser honom med färsk information om det senast skedda i kriget, och efter Butja var de övertygade om en sak.
– De sa att några territoriella eftergifter inte kommer på fråga, eftersom konsekvenserna riskerar bli liknande grymheter på flera håll.
Vad krävs för att det ska bli fred?
– Ett sätt är att en av parterna lyckas tvinga den andra att kapitulera. Det känns inte sannolikt i den här konflikten, eftersom Ukraina ser kriget som existentiellt. Inte heller Ryssland visar några tecken på att ge upp.
Det andra alternativet är ett fredsavtal under ett dödläge.
– Det kan endast ske då båda parter upplever att det inte finns något att vinna på att fortsätta kriga. Det här är ett vanligare alternativ än det första nu för tiden. Men det innebär också att ingen av parterna blir riktigt nöjd, vilket ökar risken för att kriget blossar upp i framtiden, säger Käihkö.
Vad är Rysslands mål med kriget just nu?
– Fokus ligger helt klart på Donbassområdet, och där har Ryssland även gjort framsteg de senaste dagarna. Men man har också fokuserat mycket på landvägen från Krim till Ryssland. I helgen föll Mariupol och de senaste uppgifterna tyder på att man planerar en militärbas i Cherson i söder.
Ilmari Käihkö tror att Ryssland kommer försöka befästa olika områden i södra och östra Ukraina genom att omringa de ukrainska styrkorna– något som kommer förändra krigets dynamik.
– Det finns två syften med det här. Det första är att vinna terräng och det andra att orsaka så stora förluster för Ukraina att de måste ge upp.
Han jämför med situationen 2014–2015, då slagen i Ilovaisk och Debaltseve tvingade Ukraina att skriva under Minskavtalen.
– Kanske Ryssland försöker åstadkomma något liknande nu.
Putin enda problemet?
På måndagen rapporterade den ukrainska tidningen Ukrainska Pravda att Rysslands president Vladimir Putin skulle ha utsatts för ett mordförsök strax efter starten på kriget den 24 februari. Det ger inte Ilmari Käihkö mycket för.
– Om uppgifterna kommer från ukrainska medier så måste de nog tas med en stor nypa salt.
Enligt Käihkö finns det en föreställning om att "allt kommer att bli bra" så fort Putin är ute ur bilden. Själv är han inte lika övertygad.
– Vi vet inte vem som kommer ersätta Putin. Det kan vara någon mycket värre. Att hoppas på att alla problem försvinner med Putin är inte hållbart. Vi måste hitta en annan lösning.