Ett tudelat USA kan inte stoppa skjutningarna
I USA saknar man förmåga att lägga sina politiska stridigheter åt sidan och göra någonting tillsammans för att bli av med problemet. Det visar på en fundamental svaghet i den mäktiga nationen, säger HBL:s medarbetare i USA efter skolskjutningen i Texas.
Minst 19 barn och två lärare sköts på tisdagen ihjäl i en lågstadieskola i USA. Den misstänkta gärningsmannen, en 18-åring, dödades i polisinsatsen.
Juri von Bonsdorff är HBL:s medarbetare i Washington och har bott i USA i 15 år och kommenterar det inträffade.
Vilka är reaktionerna i USA?
– Jag tror att de flesta människor är fullständigt bedrövade och i chock och har en stor sten i magbottnen. Det finns inte en enda människa som inte berörs av tanken på att lågstadieelever, barn i åtta, nio, tio års åldern blir ihjälskjutna i skolan. Det är säkert inte heller särskilt svårt att sätta sig in i den situation som föräldrar har som fortfarande väntar på att få klart besked och som eventuellt är tvungna att identifiera sina döda barn.
– Men å andra sidan är det på ett annat sätt fruktansvärt att reaktionerna på ett politiskt plan är så lika dem som vi har hört i åratal vid skjutningar och massmord. Det finns egentligen ingen tro på att någonting ska bli bättre, hur grym massaker vi än ser.
– Det här är ett nederlag för USA.
Man är väldigt ofta snabb med att tuta ut hur fantastiskt och exceptionellt fint det här landet är. Men ändå lever man år ut och år in med en verklighet där barn får vara rädda om sina liv i skolorna och föräldrar får vara rädda för att skicka sina barn till dem.
Varför blir det ingen förändring?
– Det finns en mycket grundläggande skillnad i hur Republikanerna och Demokraterna ser på den här frågan. För Demokraterna handlar det i första taget om att det finns för mycket vapen i landet. För Republikanerna är vapnen en helig ko och för dem handlar det mer om, som man uttrycker det, en fråga om psykisk ohälsa. Deras devis är att det inte är vapnen som dödar utan människorna som använder vapnen som gör det. Samtidigt vill man inte tumma på det som man anser vara en helig rätt att äga vapen, en rätt som ges i konstitutionen.
– Det är alltså två sidor som ser på problemet på diametralt olika sätt och kompromisser är väldigt svåra att nå i dagens amerikanska politik. Demokraterna saknar tillräckligt med röster för att få igenom nya strängare vapenlagar. De hävdar också att vapenlobbyn är så mäktig och har pengar att sätta på att stödja republikanska kandidater, som därför inte vill ge stödet som behövs.
– Jag hoppas att jag har fel men om inget hände efter första gången när småbarn blev ihjälskjutna vid sina pulpeter, i Sandy Hook, varför skulle det här nu leda till något annat? Jag hoppas jag har fel men jag kan inte dra någon annan slutsats.
Det har gått tio år sedan dess. Vad försökte man då göra?
– Då försökte man komma någon vart med vapenlagstiftningen. Men man lyckades inte ens enas om att utvidga bakgrundskontrollerna vid vapenköp som man ansåg att var den fråga som hade bäst chanser att gå igenom, dessutom stödjer majoriteten av amerikanerna det. Nu har vi tio år med olika typer av blodbad som antagligen bara har härdat nationen ännu mer och vaggat in den i en känsla av att det här är normalt i USA.
Juri von Bonsdorff påpekar att det skett omkring trettio skjutningar i skolor i USA bara i år. Alla har inte varit dödliga, men det säger ändå något om hur vanliga dåden är.
Vad säger detta om USA?
– Jag kommer att tänka på Finland, när man nyligen kände att det är en slags krissituation och finns ett hot mot nationen, hur man då förenade sig och lade sina politiska stridigheter åt sidan för nationens bästa. USA saknar den här förmågan. Inte ens i en situation som hotar nationens skolelever och barn, och med andra masskjutningar som traumatiserar unga generationer, har man förmåga att förena sig och göra någonting tillsammans för att slippa det här problemet. Det tycker jag är otroligt sorgligt och häpnadsväckande och visar på en fundamental och enorm svaghet i den här mäktiga nationen.