En 112 dagars fajt i skogen mellan Nalle och facket
Som man ropar i skogen får man svar, Nalle Wahlroos. Alla parter går sargade ur en episk, 112 dagar lång armbrytning mellan skogsbjässen UPM och Pappersförbundet. Hur artar sig framtiden för denna centrala kota i Finlands ekonomiska ryggrad?
Från årsskiftet fram till slutet av april pågick en hård fajt mellan UPM och facket, med surrealistiskt dålig tajmning: mitt under en konjunkturtopp. Det hela avslutades efter medling, och utåt sett kommunicerade parterna jämnt skägg.
Varje uppgörelse som kommer till genom förlikning blir förstås ett hopkok, men det förblir något av ett mysterium om UPM någonsin kommer att tjäna tillbaka de summor man gick miste om genom att tvärnita inom tillverkningen precis då cellulosamarknaden är stekhet. Även om man nu försöker blicka framåt lär konflikten sätta sina spår i atmosfären och det ömsesidiga förtroendet.
På sistone har det rått väldigt goda tider för nordisk skogsindustri – lite beroende på hur man är positionerad inom energianskaffning. Den största vinnaren av alla är UPM, tack vare egen elektricitetsförsörjning och en betydande roll som nettoförsäljare på elbörsen Nord Pool. Bolaget är Finlands näst största elproducent, och sitter på en total kapacitet på hela 2 800 MW. Till höst ska det börja koka i kärnkraftskastrullen Olkiluoto 3, då får UPM alltmer karaktär av en energijätte.
Dessutom lyfts bolagets vinst då det gigantiska massabruket i Uruguay drar i gång tidigt nästa år. Alltså ansåg ledningen och ägarna av allt att döma sig ha råd med det självsabotage en utdragen strejk innebär för alla parter.
Varje arbetskonflikt skapar en baksmälla i kundrelationerna. Speciellt mitt i ett logistikkaos med höga råvarupriser som bara förvärras av Rysslands imperialistiska utnötningskrig i Ukraina kan kunders digitala transformation bara påskyndas.
Den utdragna bataljen utmynnade i fem separata kollektivavtal för UPM:s olika verksamhetsgrenar, som ersätter pappersindustrins gamla avtal med rötter i 1940-talet. Det innebär ett stort steg bort från stora branschvisa kollektivavtal, mot mer flexibilitet i arbetstagarledet. I gengäld ges de anställda två års respit, med garanterad löneutbetalning även ifall anläggningar skulle råka läggas ner.
I många årtionden var papper flaggskeppet för finländsk export, och som bringade in åtskilliga miljarder. Flera städer har byggts upp uttryckligen kring pappersfabriker och annan träförädling. Men en lång serie fabriker har slaktats sedan 2006. För ett år sedan stängde UPM produktionen i Kaipola, Stora Ensos fabrik i Veitsiluoto gick samma öde till mötes i fjol höst, och nu är också Anjala till salu. Samtidigt har många pappersbruk byggts om och konverterat till produktion av förpackningsmaterial.
Intressant nog försöker Stora Enso helt lämna papperstillverkningen, och bjuder ut fyra av fem bruk till försäljning. Det är fritt fram att anmäla intresse för att köpa pappersbruk inte bara i Finland, utan också i Sverige och Tyskland. Lyckas avyttringen står bolaget kvar med ett enda pappersbruk, i Belgien. Pappersaffären "är ingen strategisk tillväxtaffär", säger vd Annica Bresky. Det är ytterst beskrivande att Stora Ensos gamla pappersbruk i Fredrikshamn ersatts av Googles datacenter.
Anno dazumal, enligt gårdagens logik, siktade industrin på att ständigt höja förädlingsvärdet ur skogen. Först satsade man på cellulosa, sen på papper, och slutligen på alltmer högkvalitativt papper.
Lönerna skenade i väg, och den cykliska industrins konkurrenskraft räddades gång på gång genom upprepade devalveringar. Sen kom EU och euron, internet och smarttelefoner. Då blottades de ensidiga beroendeförhållandena, de bräckliga mekanismerna som välfärdens korthus vilade på.
Ännu 2014–2015 exporterade Finland närapå 7 miljoner kubikmeter papper om året, men volymerna har successivt minskat till under 4 miljoner. Pappersproduktionen har ersatts alltmer av kartong, förpackningsmaterial och cellulosa, med lägre förädlingsvärde. Enligt flera måttstockar har industrin slagit i backväxeln, och pappret spelar numera en mindre betydande ekonomisk roll än kartong, massa och sågvaror. Webbhandeln är en av de stora dragmotorerna (kolla kartonginsamlingen i valfritt hushåll).
Extra dystert ser det ut för grafiska papper: tidningar, tidskrifter och kontorspapper. Där kan hälften av efterfrågan utraderas inom 10 år, konsumtionen rasar med 5 procent per år. En glimt av hopp finns inom specialpapper. Det krävs många bäckar små, såsom vattentåliga papperstyper som kan ersätta plast.
Talande nog uppfanns metoden för att tillverka kraftpapper, med hög styrka, av ett misstag. Någon stackare tömde kokaren innan pappersflisen var färdigkokt i Jönköping år 1885. Framtidens skogssektor behöver lyckliga tillfälligheter i den stilen, men i synnerhet ett seriöst lyft inom produktutveckling, där vi sett ett småslappt innovationsarbete, i reda euro, med hänsyn till branschens storlek.