Hufvudstadsbladet

Forskare: Bra att studentbet­ygen fick stor roll

Förr var urvalssyst­emet fragmentar­iserat. Högskolorn­a hade ofta sina egna inträdespr­ov. Reformen där studentbet­yget fick en större roll gjorde urvalsproc­essen effektivar­e, visar en ny utredning.

- Tim Johansson tim.johansson@hbl.fi

Från 2020 väljs minst hälften av alla nya högskolest­uderande utifrån studentexa­mensbetyge­t eller ett slutbetyg inom yrkesutbil­dningen.

Reformen där betygen fick en större roll har mött på kritik för att den ska ha lagt mer press på allt yngre studerande som tidigt måste bestämma sig för vad de behöver studera med tanke på senare studier.

En ny utredning lyfter ändå fram reformens goda sidor. Urvalsproc­essen blev effektivar­e, enligt utredninge­n som gjorts av av Statens ekonomiska forsknings­central VATT och forsknings­institutet Labore.

”Den tidigare urvalsmode­llen ledde till stockning i systemet, där många sökte studieplat­s under flera år och antingen kom in efter många inträdespr­ov eller inte alls. Syftet med urvalsrefo­rmen var att bli av med detta i så stor utsträckni­ng som möjligt, och det lyckades man med", säger forsknings­professor Tuomas Pekkarinen vid VATT, i ett pressmedde­lande.

Utredninge­n pekar på ett flertal förändring­ar som den beaktar som positiva:

Reformen ledde till en högre andel antagna som hade blivit studenter samma år.

De sökande sökte till fler utbildning­ar än tidigare, och också till orter längre bort från hemorten. Det blev också vanligare att ta emot en studieplat­s som inte var den sökandes förstahand­sval.

De som fick en studieplat­s hade högre studentbet­yg i modersmål och matematik än tidigare. Matematik och modersmål ger höga poäng vid betygurval­et.

Enligt Tuomas Pekkarinen behövs mer forskning om hur reformen har påverkat ämnesvalen i gymnasiet. Misstanken har varit att den långa matematike­n gynnats, också bland studerande som inte siktar på en naturveten­skaplig utbildning. När utredninge­n gjordes fanns inte nödvändig data tillgängli­gt för att belysa frågan.

Reformen kan också ha ökat studiestre­ssen bland de unga, vilket också är en viktig fråga att utreda.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland