Louis Ehrnrooth
Född 13.7.1923 Död 28.4.2022
Louis Ehrnrooth från Pernå var agronom och jordbrukare. Hans studier vid agroforstfakulteten inleddes 1942, men kriget kom emellan. Louis har berättat att han läste Epäorgaaninen kemia vid 17:e divisionens fältuniversitet. Efter att han blev hemförlovad inleddes studierna på allvar i Helsingfors, där Louis blev en aktiv medlem av Nylands nation. Det glada studentlivet var en efterlängtad kontrast till livet i fält. Efter avslutade studier övertog Louis utgården Baggnäs i Pernå, där han lät bygga sitt hus och blev en självständig jordbrukare. Följande år gifte han sig med Alma.
Under sin livstid hann Louis engagera sig i många sammanhang: Jordbruk och miljövård, skogsbruk och skötseln av gården. Han var en välkänd profil vid SFP:s partidagar. Louis engagerade sig starkt då den nya motorvägen på 1970-talet skulle dras genom Pernå, över åkrar och ängar, genom skärgård, genom skogar och över Pernåvikens fågelmarker. Som kommunens naturskyddsombudsman och miljövårdare stod Louis upp och tog emot delegationer från Miljöministeriet, ministrar och representanter för Natur och Miljö, för att bidra till en vettig dragning av den nya vägen.
Den 98-åriga Louis hade överblick över ett väldigt tidsspann. Louis kunde följa upp vänner och bekanta i generation efter generation. Han hade en förunderlig förmåga att få kontakt med människor i olika ålder och från olika sammanhang. Aldrig var det så tyst och lugnt i konfirmandgruppen som när den åldrande Louis berättade om naturens under.
Kyrka, kristen tro och andlighet var viktiga för Louis. Han talade gärna och ofta om kyrka och församling, om hur kyrkan var och framför allt om hur det borde vara. Louis engagerade sig djupt i de årligen återkommande seminarierna om jordbrukarnas livssituationer, som hölls på 80-talet, på stiftsgården Lärkkulla i Karis.
Louis hade ett brinnande intresse för naturen. Han gav mellan åren 1968 och 1991 naturrapporter i den östnyländska lokalradion. Rapporterna baserade sig på iakttagelser av skeenden i naturen. De här rapporterna finns samlade i boken Vän med skapelsen. Det som är tydligt i de texterna är det korta steget mellan naturens skeenden och ett andligt skeende. Louis såg på ett levande sätt skaparen bakom skapelsen. Varje vår var för honom en omskapande upplevelse som berättade om hur det nya livet bryter fram som Jesus ur gravens djup.
Louis hade genom hela livet gåvan att se det komiska i livet. Louis berättade inga vitsar, men i det han berättade, i minspel och gester fanns humorn där. Han kunde också vara överraskande vass ibland när han i humorns form ironiserade över någon som visat hjärtlöshet, dryghet eller dumhet, när personen i fråga borde ha vetat bättre. Annars var ju Louis respektfull mot alla och en gentleman i allt sitt umgänge. Han var underhållande och rolig och hörde i regel till de sista som lämnade en trevlig bjudning. Vi är många som saknar honom.