Helsingforsslangen förändras – det gör levande språk
Helsingforsslangen förändras och vissa uttryck som tidigare varit väletablerade tappar mark. Har finlandsvenska helsingforsare orsak att vara oroliga för sitt anrika protestspråk?
De flesta unga i Helsingfors associerar slang med finska och engelska i dag, konstaterade språkforskaren
Leif Höckerstedt i en välläst essä i Hbl den 29.5. "Men hur många tänker på att den gamla finska slangen återspeglar något väldigt svenskt? frågade han sig.
Mona Forsskåhl, rektor för Yrkeshögskolan Arcada, har forskat i finlandssvensk slang och delar Höckerstedts uppfattning. Hon säger att många unga som talar svenska till vardags tänker att helsingforsslangen är en slags "förfinskad svenska", även om det inte alls är fallet.
– Under de senaste åren har också engelskan kommit in i bilden och blivit ännu starkare. Numera finns det färre etablerade, fasta uttryck inom slangen som börjat handla mer om språkblandning och informellt språk.
HBL:s helsingforsslangtest
För att undersöka om allt färre unga helsingforsare använder – eller ens begriper – ord på helsingforsslang ber HBL Forsskåhl kommentera vilka ord ur Höckerstedts essä som kan tänkas ingå i ungas vokabulär i dag.
– Det är den absolut svåraste frågan för en person över 50 att svara på. Men okej, jag ska försöka, säger Forsskåhl och skrattar.
Hima (hemma)?
– Det används fortfarande.
Faija/fatsi (pappa)?
– Fatsi kan jag inte svara på, men faija används utan tvekan! Det finns kanske lite olika former av ord för farsan i användning.
Muija/mutsi (mamma)?
– Muija används ganska mycket tror jag. Det är ett av orden som är ganska etablerat, men inte i betydelsen mamma, utan flicka eller kvinna.
Broidi, systeri (broder, syster)?
– Systeri används kanske inte, men nog broidi.
Nu vankas sommarlov och semestertider. Kommer någon ung person säga att hen ska åka ut på sköne med sin botski?
– De som är 45 plus skulle säkert säga så! Sköne vet jag inte om ungdomar talar om, men botski tror jag inte de använder.
Busa (buss)?
– Det har nog inte använts på länge tror jag. Man säger dösä i så fall.
Skuru (spårvagn)?
– Det används absolut av dem som är 50 plus. Men min uppfattning är att unga inte använder ordet, de säger spåra tror jag.
Levande språk förändras
Borde då finlandssvenskar bosatta i Helsingfors vara oroliga över att allt färre unga använder eller förstår sig på den svenska helsingforsslangen? Nja, säger Forsskåhl som varken vill att slangen ska glömmas bort eller placeras på en piedestal.
– Jag vet inte om vi ska vara oroliga, men det är ett viktigt kulturpolitiskt projekt att vi känner till slangen och bevarar kunskap om den som vi sprider till yngre generationer, säger hon och fortsätter:
– Slangen har alltid varit ett slags protest mot det etablerade, därför förändras den hela tiden. Det skulle vara bekymmersamt om den inte skulle göra det, för det gör ett levande språk.
Hör du ofta ungdomsspråk i din roll som rektor för Arcada?
– Bara när jag tjuvlyssnar, haha! Men det är precis som det ska vara. Eftersom jag har den roll jag har talar ungdomar mer standardnära svenska med mig. Det är jättebra och fint med ungdomsspråk, men det behövs också tillfällen när man lär sig tala standardsvenska.
– De vill inte heller att jag talar slang med dem. Det mest förskräckliga är när föräldrar försöker tala ungdomars språk, för då tar de protesten ifrån dem.