Sänkt bränsleskatt är en dålig idé, anser panel

Bensinpriset har passerat tvåeurosgränsen för länge sedan, men få ekonomer tycker att man borde sänka skatten för att tillfälligt stödja dem som är beroende av bilen.

Det finns ingen orsak för statsmakten att intervenera i de stigande bränslepriserna, om de beror på normala förändringar på marknaden. Den slutsatsen drar majoriteten av de tillfrågade i ekonompanelen Ekonomistikone. Det är en oberoende, akademisk expertpanel grundad av bland andra Bengt

Holmström, Markus Jäntti, Marko Terviö och Matti Pohjola.

Av de 48 ekonomerna som besvarade frågan ansåg 86 procent att skattesänkningar är fel väg att gå. Bara fyra procent uppgav att de stödjer en sänkning av bränsleskatten. Tio procent tog inte ställning.

De sänkningskritiska ekonomerna motiverade sin ståndpunkt bland annat med att det inte finns någon garanti för att en skattejustering skulle överföras på bränslepriset. När Sverige sänkte bränsleskatten i början av maj åts effekten upp av ytterligare prisökningar inom två veckor.

"Prisökningen beror på att råoljan stiger i pris, inte på att beskattningen har skärpts. En sänkning skulle gynna höginkomsttagarna mer än de fattiga", skriver Matti Pohjola, professor emeritus i nationalekonomi, i sin motivering.

Aki Kangasharju, vd för Näringslivets forskningscentral Etla, framhåller att en generell skattejustering vore dyr att förverkliga, eftersom den slår lika mot alla oavsett inkomst.

"Om prisökningen beror på en allvarlig marknadsstörning kan ett ingripande av den offentliga sektorn behövas, men det måste i så fall vara en riktad åtgärd som stöder dem som behöver det mest", skriver Kangasharju.

Kompensation delar åsikter

När det gäller att kompensera låginkomsttagare för klimatpolitiska åtgärder, såsom en potentiell höjning av koldioxidskatten på bränsle, var panelen delad. 30 procent ansåg att det är rimligt att kompensera dem som skulle drabbas hårdast av en höjning av koldioxidskatten, medan 36 procent var av motsatt åsikt.

"Det kan vara lättare att få stöd för klimatpolitiska åtgärder om man kompenserar för kostnaderna av dem. Men kompensationen får inte vara så stor att den raderar ut tanken med klimatpolitiken", kommenterar Antti Kauhanen, forskningschef på Etla.

Priset för en liter 95-oktanig bensin låg på måndagen kring 2,5 euro. Vid det priset går ungefär 54 procent i skatt, enligt Skatteförvaltningens bränsleskattetabell.