Kristina Malmio ny professor i nordisk litteratur
Kristina Malmio har utsetts till professor i nordisk litteratur vid Finskugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet.
Valet till professor i nordisk litteratur stod mellan Kristina Malmio,
Mia Österlund och Julia Tidigs. Professuren ledigförklarades efter att Ebba Witt-Brattström hade gått i pension.
– Jag är jätteglad över att få ta över efter Ebba Witt-Brattström och fortsätta på det fina jobb hon gjort, säger Malmio.
Malmio som innehaft tjänsten som tf professor sedan Witt-Brattström pensionerades tillträder som ordinarie professor den 1 augusti.
Det var länge oklart om Ebba Witt-Brattström överhuvud taget skulle få en efterträdare, och ärendet debatterades livligt under våren och försommaren 2021. Tjänsten har dock ansetts vara av särskild vikt ur språkminoritetens synvinkel och har i praktiken ett särskilt skydd i universitetets egen instruktion. Sommaren 2021 beslöt Helsingfors universitet också att utlysa den.
Ett ämne i tiden
Som professor vill Malmio verka för att avdelningen fortsättningsvis ska vara stark på forskning och få ut högklassiga doktorsavhandlingar. Hon vill också jobba för att öka ämnets synlighet och göra det mer aktuellt för unga.
– Litteratur har väldigt mycket att ge unga människor. Jag vill jobba med fördomarna om att den som studerar litteratur inte ”blir något”. Det finns forskning på att det inte stämmer. Snarare är prognosen att det kommer att behövas mera litteraturforskare i framtiden, eftersom det är en utbildning som ger användbara färdigheter för livet.
Vilka då?
– Människor som utbildas här lär sig tänka och skriva och förhålla sig kritiskt till kunskap. Den som lär sig att analysera och tolka litteratur får färdigheter att kritiskt närma sig även andra komplexa texter och lär sig se igenom all retorik som omger oss. Det är också viktigt att göra unga medvetna om hur det förgångna formar oss, hur vi på gott och ont bär på ett kulturarv. Vet man varifrån man kommer är det lättare att staka ut vart man är på väg.
Malmio ser med andra ord ljust på litteraturvetenskapens framtid som universitetsämne, även om det också finns utmaningar.
– Vi har ett Undervisningsministerium som byter kurs väldigt ofta vilket gör det svårt för universiteten att förverkliga sitt uppdrag, att forska, undervisa och växelverka med samhället.
Vithet och grundverk
Kristina Malmio är född 1962 och är utbildad litteraturvetare vid Åbo Akademi där hon även skrev sin licentiatavhandling. Hennes doktorsavhandling från Helsingfors universitet 2005 handlade om finsk- och svenskspråkig populärlitteratur i Finland under 1910–20talen. De senaste åren har hon forskat kring finlandssvensk samtidslitteratur och skriver just nu på en artikel om genus och vithet i finlandssvensk poesi med utgångspunkt i Matilda Södergran, Henrika Ringbom och Rosanna Fellman.
I framtiden hoppas hon bland annat kunna ge ut ett grundläggande kvantitativt verk om finlandssvensk litteratur: om hur många förlag och författare det finns, andelen manliga och kvinnliga författare, regional fördelning och hur många romaner, diktsamlingar och essäer som utges årligen.
— Den här sortens grundverk behöver litteraturforskare men det finns egentligen ingen sådan utredning för 1900-talet.