Camilla Richardsson inte helt nöjd trots nytt personbästa
Camilla Richardsson förbättrade sitt PB på 5 000 m i Esbo – hennes andra personliga rekord den här säsongen.
Esbo IF-löparen Camilla Richardsson bestämde inför säsongen att satsa på att springa 5 000 m och 10 000 m i EM, i stället för hinderlopp som har varit hennes huvudgren under många år. Det har gått helt hyfsat hittills – i London i maj förbättrade hon sitt PB på 10 000 m till 32.37,65 och i Motonet GP i Esbo putsade hon sitt PB på 5 000 m till 15.36,97.
– Det var första tävlingen i år som känts bra från början. Det saknas fortfarande lite skärpa i steget, men det kommer också från att jag sprungit två tior nyligen. Det är lite annan rytm på 10 000 m, säger Richardsson.
– Rekord är alltid rekord. Man får inte vara missnöjd med PB.
Hennes tidigare rekord från 2019 var 15.37,02. Det var alltså en ganska knapp förbättring.
– Jag tänkte nog på förhand att fan om det inte blir rekord. Samtidigt så hade jag en jäkla dag då jag satte mitt gamla PB. Det här var mer min grundnivå.
Caroline Gitonga vann 5 000 m i Esbo med tiden 15.33,16. Det var ett nytt PB också för henne i de närapå idealiska förhållandena.
– Farten var inte så hård då hon satte iväg, jag borde ha varit med där, men det lossnar inte riktigt ännu. Men man ska ju inte vara i toppform i maj om man ska tävla i EM i augusti, säger Richardsson.
– Jukka (tränaren Keskisalo) har lite den taktiken att tävla sig i form. 2019 sprang jag säkert 20s långsammare i första loppet än senare under säsongen. Problemet är förstås att det inte hjälper att vara i toppform i augusti om man inte kommer till EM, men jag litar nog på Jukkas upplägg. Om han säger det ser bra ut så känns det lugnt. Han brukar inte ge beröm i onödan. Det känns ju nog som att det går framåt hela tiden. Alla tre lopp i år har varit under mina gamla PB, så det är lugnt.
IK Falkens Nathalie Blomqvist var bara lite besviken efter att ha fått se sig slagen av Turkiets Silan Ayyildiz på 1 500 m i Motonet GP i Esbo. Hennes tid 4.12,79 är hennes fjärde bästa någonsin – hon har löpt snabbare tre gånger i vår.
– Jag hade hoppats på under 4.10, då det har varit så nära. Vinst hade också varit nice, så det känns lite surt, säger Blomqvist.
– Det kändes inte exakt lika bra som tidigare, men jag har också tävlat ganska intensivt. Det var lite långsam fart av haren i dag, så det
❞ Det var första tävlingen i år som känts bra från början. Det saknas fortfarande lite skärpa i steget, men det kommer också från att jag sprungit två tior nyligen. Camilla Richardsson
var synd. Men det var helt ok lopp. Om det här är min sämsta nivå så är det ändå helt hyfsat.
Blomqvist har några svåra säsonger bakom sig. De två föregående säsongerna hade hon skadeproblem, först plantar fasciitis, och sedan akillessenan.
– Jag har i och för sig inte fått uppmätt min kapacitet under de senaste säsongerna. Jag hade kanske varit på samma tid också förra året. Men det känns bra att nivån är så här bra, säger Blomqvist.
– Om jag får till det perfekta loppet kan jag kanske kapa ännu mer.
Blomqvist inledde säsongen med nya finska U23-rekordet 4.11,36 i tyska Karlsruhe. I belgiska Oordegem sprang hon tiden 4.12,58 och i Manchester slog hon till sedan till med 4.10,25. Allt inom två veckor i maj-juni.
– Nu blir det lite träningspaus. Det har varit ganska mycket tävlingar och resor. Min nästa tävling blir rankingtävlingen i Uleåborg (25–26.6). Det gör bra med en träningspaus för att få ut max sedan.
I damernas stavhopp tangerade Esbo IF:s Saga Andersson sitt PB 445 cm, som hon satte i måndags i Sibbo. Systern Silja Andersson satte sitt nya PB 420 cm. Elina Lampela och Wilma Murto delade på segern med 450 cm.
I damernas häck tvingades publikfavoriten, HIFK:s Annimari Korte avbryta finalen. Jamaicas Crystal Morrison vann med 13.10.