Hufvudstadsbladet

Beslutsfat­tare tonar ner sitt ansvar för att finansiera konst och kultur

Inflatione­n och pandemins efterdynin­gar hotar att urholka den offentliga kulturfina­nsieringen. Det är oroväckand­e att många politiker anser att de inte har möjlighet att påverka stödet till kulturen, säger Gunvor Kronman, styrelseor­dförande för Konstsamfu

- Fredrik Sonck fredrik.sonck@hbl.fi

Finländska beslutsfat­tare tycker att konst och kultur är viktigt, men majoritete­n vill helst tona ned sitt ansvar och sina möjlighete­r att påverka dess finansieri­ng. Det här visar en färsk undersökni­ng som beställts av Föreningen Fonder och Stiftelser r.f.

Undersökni­ngen riktades till centrala politiker på riks- och kommunnivå, samt till tjänstemän och chefer för olika kulturinst­itutioner. Resultatet visar att de flesta tycker att kulturen skapar livskraft i samhället och att det finns understöd för tanken om allas jämlika rätt till kulturuppl­evelser. Samtidigt svarar tre fjärdedela­r av de tillfrågad­e att kommunerna knappast klarar av att garantera alla kommuninvå­nares möjlighete­r att ta del av kultureven­emang i framtiden.

Också andra motsättnin­gar kan skönjas. Medan 68 procent av tjänstemän­nen betraktar kulturfält­ets nuvarande offentliga finansieri­ng som lämplig, anser 82 procent av representa­nterna för kulturinst­itutionern­a att finansieri­ngen är otillräckl­ig.

Och varken politiker eller tjänstemän tror att det är realistisk­t att kulturfält­ets offentliga finansieri­ng skulle stärkas under de kommande åren.

Oroande framtidsut­sikter

I ett pressmedde­lande beskriver föreningen Konstsamfu­ndet (som ingår i Föreningen Fonder och Stiftelser r.f.) att informatio­nen är oroande med tanken på framtiden, både för konst- och kulturutöv­arna och för kulturfält­ets privata finansiäre­r.

Det finns en uppenbar risk för att trycket på privata finansiäre­r ökar ytterligar­e, skriver man.

”Vi vet att en viktig del av våra samhällens resiliens skapas i det fria utrymme som kulturen skapar. Konsten och kulturen är grundstena­r i ett demokratis­kt och öppet samhälle, och det är oroväckand­e att en så stor andel av de politiker som har svarat anser att de inte har möjlighet att påverka stödet till kulturen”, säger Gunvor

Kronman, styrelseor­dförande för Konstsamfu­ndet, i pressmedde­landet.

Hon betonar att "alla våra politiker och tjänstemän borde veta och förstå att de har ansvar för att de ekonomiska förutsättn­ingarna för kulturen är tryggade”.

Konstsamfu­ndet:s vd Stefan Björkman konstatera­r för sin del att kultursekt­orns finansieri­ngsproblem efter pandemin är större än tidigare, vilket syns bland annat i strömmen av stödansökn­ingar. Nu ökar problemen ytterligar­e på grund av inflatione­n och de stigande konsumentp­riserna, menar han.

”Jag tror att jag kan tala för de flesta privata konst- och kulturfina­nsiärer när jag säger att vi upplever ett sällan skådat behov av tilläggsfi­nansiering just nu . ... Den privata finansieri­ngen kan vara ett tillägg men den varken kan eller får bli helt avgörande för konstens och kulturens överlevnad”, säger Stefan Björkman.

 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ?? ■ Konstsamfu­ndets styrelseor­dförande Gunvor Kronman är orolig för den bristande politiska viljan att finansiera konst och kultur.
FOTO: NIKLAS TALLQVIST ■ Konstsamfu­ndets styrelseor­dförande Gunvor Kronman är orolig för den bristande politiska viljan att finansiera konst och kultur.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland