Inflationen då och nu

● Sedan förra sommaren har priserna stigit i snabb takt. I den senaste mätningen, som gäller maj månad, uppmättes den finska inflationen till 7,1 procent. Det betyder att varor och tjänster i snitt är 7,1 procent dyrare än i maj 2021. I hela euroområdet uppgick inflationen till 8,1 procent i maj.

● En stor del av inflationen förklaras med de skenande energipriserna. I maj 2022 var priset på energi i snitt 39 procent högre än ett år tidigare i eurozonen. Men under de senaste månaderna har energiprisökningarna spillt över i andra kategorier. I fråga om livsmedel uppmättes inflationen i euroområdet till 7,5 procent i maj.

● Även om den nuvarande finska inflationstakten är den högsta sedan början av 90talet är den ur ett historiskt perspektiv fortfarande relativt måttlig. På 1970-talet nådde till exempel inflationen som högst nivåer kring 25 procent. Ännu kraftigare var prisökningen under det första världskrigets sista år, då en inflation på 140 procent noterades i Finland. Det betyder att priset på varor och tjänster mer än fördubblades på ett år.

● Men även den siffran står sig slätt mot de perioder av hyperinflation som andra länder har plågats av genom historien. Ett av de mest ökända exemplen är hyperinflationen i 1920-talets Tyskland, som uppgick till 29 500 procent på månadsbasis. Det betyder att priserna fördubblas på mindre än fyra dagar. Den allra värsta perioden av hyperinflation inträffade i Ungern efter andra världskriget. Inflationstakten per månad räknades som mest i kvadriljoner procent. Den högsta tryckta sedelvalören av landets dåvarande valuta Pengő hade ett värde på 100 miljoner biljoner, vilket är den högsta sedelbeteckningen genom tiderna. Pengőn skrotades och ersattes av forinten i samband med att Ungern fick bukt med inflationen.