Träd är både kultur och biologi
Kåre Pihlströms bok Träden och vi bjuder på mycket intressant kuriosa både från det förflutna och från nuet. Ett exempel på ett försummat historiskt område som beskrivs i större detalj är den medeltida användningen av bast, som tillverkas av lind. Kåre Pihlström: Träden och vi
Eget förlag, 2022
Känner du till begrepp som props, kådfickor, granstrunt eller kikbär? Hur är det med nävertäkt, pottaska eller lindorm? Eller kanske det skämtsamma ”halkolismi” som hänvisar till när vedklabbningen blir så rolig att alla lager är fulla med ved för många år framåt. Om inte, kan du ha nytta av att få tag i Forstmästare Kåre Pihlströms nya bok Träden och vi.
Det är en fascinerande bok för var och en som är intresserad av naturen. Som läsare tror man kanske att ämnet redan är bekant för en, men man märker snabbt att det är dags att lära sig nytt. Det är uppenbart att Pihlström är en man som älskar träd inte enbart i sitt jobb som forstmästare. Han hyser en idéhistorisk kärlek till all kultur som berör träd.
Du finner anknytningar till biologi, litteratur, musik, religion och naturmedicin - på ett nästan märkligt sätt får han de olika delaspekterna att naturligt flyta in i varandra och skapa en helhet. För läsare i Sverige ger boken viktig information speciellt om den finländska konsten och mytologin.
Vetenskap och kuriosa
Greppet att förbinda träd med det kulturella är inte nytt. I boken Träden och människan (Rabén och
Sjögren, 1988) skriver Allan Gunnarson kunnigt om sambandet mellan träd och bibliska eller mytologiska uttryck. Pihlströms bok har dock en helt annan naturvetenskaplig tyngd. Han har dessutom ett praktiskt kunnande om hur man odlar träden, hur gamla de kan bli och vad man har använt olika virkesslag till. På ett självklart sätt förbinds trädens liv med djuroch fågelvärld. Som ett uttryck för hans breda syn på träden ägnar han två kapitel åt barnens lekar i naturen.
Träden och vi bjuder på mycket intressant kuriosa både från det förflutna och från nuet. Känner du till att fanér har en viktig roll då man transporter LNG? Eller att dekorationssnidaren Kaj Lindgård med rötter i Österbotten skapat ett konstverk av lindträ som har varit utställt i Louvren i Paris? Eller minns du fru Jenni Haukios festklänning av björkfiber vid självständighetsfesten 2018?
Den betydelsefulla linden
Ett exempel på ett försummat historiskt område som beskrivs i större detalj är den medeltida användningen av bast (som tillverkas av lind). Arkeologer har funnit tecken på att finnarna redan under stenåldern använt bast för tillverkning av bland annat fiskredskap och rep. Denna typ av användning fortsatte sedan mycket länge men i takt med att lindförekomsterna minskade ersatte man lindbasten med fiber från lin och hampa.
Man kan säga att skogslinden var det första ekonomiskt betydelsefulla trädslaget i Finland. På 1400-talet infördes nämligen på vissa håll i Finland ett beskattningsförfarande som grundade sig på lindbast. Detta fortsatte ända in på 1600-talet. För att betala skatten borde man i varje kommun i Borgå län och Kymmenedalen årligen ha fällt uppskattningsvis 80–110 lindar. Det stod småningom klart att bastrepningen var ohållbar och på 1600-talet upphörde bastskatten. Det finska uttrycket ”puilla paljailla” (sv. med nakna träd) som betyder att man är utblottad eller barskrapad, sägs härstamma från bastrepningens tid då basten tagits från alla lindar och man var oförmögen att betala skatt.