Eftergifterna till Turkiet i anslutning till Natoansökan väcker oro
Sverige har ungefär 100 000 personer som tillhör den kurdiska diasporan. De löften som Finland och Sverige tvingades avge för att Turkiet inte längre skulle blockera ett Natomedlemskap är en fingervisning om hur utrikespolitiken i alliansen måste skruvas ned.
Sverige har ju haft en tendens att vara ett världssamvete när det gäller utrikespolitiken. Och inför den socialdemokratiska helomvändningen när det gällde Nato garanterade ledande politiker att kampen för mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet mot ett kärnvapenhot skulle fortsätta precis som förr.
I praktiken fick Sverige en svidande hemläxa i att Nato inte bara omfattar demokratier vilket Turkiet inte kan kallas ens med bästa vilja. Dessutom fick de båda ansökarländerna en praktisk lektion i hur alla Natomedlemmar räknas.
För Sverige innebär eftergifterna ett orosmoment speciellt för den stora andelen kurder som har flytt till landet under de senaste fyrtio till femtio åren. Kurderna har sedan Olof Palme haft en speciell plats i den svenska politiken. Det gäller inte PKK-spåret efter mordet på den svenska statsministern utan det kurdiska folkets kamp som Palme tog upp som en av de första västerländska politikerna.
Därför finns det en oro för vad den avsiktsförklaring som utrikesministrarna undertecknade egentligen innebär. Kraven som den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan ställde med krav på utvisningar – förbud mot kurdiska organisationer – rimmar illa med den svenska utrikespolitiken som har stött de kurdiska organisationerna YPG och PYD som finns i norra Syrien.
Det turkiska kravet på utlämning av personer som de anser att är terrorister är också en källa till oro för svensk-kurder. Folkrättsprofessor Ove Bring säger att den oron är obefogad eftersom det enligt internationell rättspraxis är så kallad dubbel straffbarhet som gäller både för Sverige och Turkiet. Det betyder att en terrorhandling måste vara det enligt både svensk och turkisk lag för att en person ska kunna bli utlämnad. Därför är det den svenska terrordefinitionen som gäller i Sverige.
Den svensk-kurdiska debattören, människorättskämpen och författaren Kurdo Baksi hör till dem som ändå är orolig för konsekvenserna av avsiktsförklaringen, men inte bara den. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver Baksi att den skärpning av terrorlagstiftningen som trädde i kraft för två år sedan och som ska skärpas den 1 juli har lett till att den svenska säkerhetspolisen redan nu utnyttjar PKK-kopplingar eller påstådda sådana för att inte förlänga uppehållstillstånd. Han kallar undertecknandet av avsiktsförklaringen för ett pinsamt och kapitulerat ögonblick i svensk historia.
En annan som varnar för ett för nära samarbetet med den turkiska säkerhetstjänsten är Magnus Christiansson som är lektor vid Försvarshögskolan. Han säger att Turkiet är en totalitär stat och det kan vara farligt att dela information om personer som i Sverige ses som fullt legitima medborgare betraktas som terrorister i Turkiet.
Enligt de senaste uppgifterna från Turkiet har Sverige lovat att utlämna 73 personer som Turkiet anklagar för terrorism.
På onsdagen var kravet att 21 personer från Sverige och 12 från Finland utlämnas.
Samtidigt var avgiftsförklaringen som Finland och Sverige undertecknade bara ett steg på en tydligen ganska krokig väg mot ratificering av ett fullvärdigt Natomedlemskap.
Det är osannolikt att Turkiet kommer att sluta ställa krav på hur Finland och Sverige ska utforma sin respektive lagstiftning. Om antalet utlovade utvisningar stiger på en dag med 40 stycken så kan de fortsätta att stiga. Vad händer om Turkiet invaderar områden i norra Syrien. Förra gången det skedde 2019 ledde det till att Sverige slutade exportera vapen till Turkiet men nu är vapenembargot borta.
Även om Finland och Sverige har kommit en bit på vägen mot ett Natomedlemskap så är det Turkiet som sitter med trumf på hand och är alldeles tydligt inte ovilligt att använda sig av den.
❞ Det är osannolikt att Turkiet kommer att sluta ställa krav på hur Finland och Sverige ska utforma sin respektive lagstiftning.