Ny klimatlag: Finland ska vara klimatneutralt senast 2035
Genom lagen som träder i kraft i dag är också kommande regeringar bundna vid målsättningen om att Finland ska vara koldioxidneutralt senast 2035.
– Det handlar om en totalrevidering av klimatlagen från 2015. Varje lagparagraf är ny i den här klimatlagen som nu träder i kraft. Så det här är nog en stor reform, säger Karin Cederlöf som är sakkunnig vid Miljöministeriet.
Vilka är de största förändringarna som den nya klimatlagen för med sig?
– Kärnan i lagen är de nya klimatmålsättningarna. Vi har nya utsläppsminskningsmål för 2030, 2040 och 2050 som är baserade på klimatpanelens rekommendationer. Den gamla lagen från 2015 hade bara ett utsläppsminskningsmål för 2050.
Den nuvarande regeringens målsättning om att Finland ska vara koldioxidneutralt senast 2035 finns också inskrivet i den nya lagen. Det betyder att också kommande regeringar är bundna vid målet och måste införa klimatåtgärder för att Finland ska uppnå koldioxidneutralitet.
En annan tydlig förändring är att den nya klimatlagen utvidgas till att också omfatta markanvändningssektorn. Lagen reglerar utsläpp från skogsbruket och jordbruket och innehåller också för gången ett mål om att stärka kolsänkorna.
Efter att den nya klimatlagen trätt i kraft kommer den nationella klimatpolitiken att styras av fyra så kallade klimatplaner. Planerna berör markanvändningen, hur ansvaret för utsläppsminskningarna ska fördelas inom de olika sektorerna i samhället samt hur Finland ska anpassa sig till klimatkrisens konsekvenser och förbereda sig för framtida scenarier kopplade till klimatkrisen. Syftet med klimatplanerna är att de ska komplettera varandra på ett sätt som för det möjligt att nå utsläppsminskningsmålen och mål om anpassning.
– Exempelvis klimatplanen för markanvändningssektorn innehåller åtgärder för att utöka kolsänkan och minska utsläppen från markanvändingssektorn. Planen för markanvändningssektorn ska förnyas minst varannan valperiod, förklarar Cederlöf.
Samiska klimatrådet ska utgöra en del av beredningen
Den nya klimatlagen fastställer också att ett samiskt klimatråd ska inrättas. Det samiska klimatrådet kommer att fungera som ett oberoende sakkunnigorgan. Rådet ska stödja beredningen av de klimatpolitiska planerna och ge uttalanden å samernas vägnar som ursprungsfolk. Samernas kultur och näringar hotas redan av klimatkrisens konsekvenser.
– Att samernas rättigheter som ursprungsfolk utgör en central del av den reviderade klimatlagen är också en stor sak eftersom den gamla lagen inte hade några bestämmelser om samerna och samernas rättigheter, säger Cederlöf.
Hur går man vidare nu när lagen träder i kraft?
– Klimatplanerna bereds för tillfället.
I höst ska den nya klimatlagen dessutom kompletteras med ytterligare bestämmelser.
– I den kompletterande regeringspropositionen som ska ges till riksdagen i höst höst gäller bestämförsta melserna besvärsrätt för klimatbeslut och att det ska införas nya kommunala klimatplaner.
Om den kompletterande lagpropositionen godkänns på hösten skulle det ge bland annat närings-, trafik- och miljöcentraler, miljöorganisationer och sametinget rätt att pröva regeringens klimatbeslut i domstol.