Ny EU-dom om asylsökande kom mitt i riksdagstvisten om gränsfrågan – Litauen prickas
Medan förvaltningsutskottet i går satt i ett utdraget möte om hur mycket man kan stänga gränsen ifall av massinvandring eller hybridhot publicerade EUdomstolen en dom som gäller händelserna i Polen och Litauen.
Tvisten mellan oppositions- och regeringspartier om hur mycket man kan stänga gränsen eller inte ledde till ett maratonmöte i förvaltningsutskottet i går.
Vid sjutiden på torsdagskvällen hade betänkandet om gränsbevakningslagen ännu inte blivit klart.
Tvisten gäller en lagändring som görs i samband med en uppdatering av beredskapslagen.
Sannfinländarna och Samlingspartiet har krävt klarhet i huruvida det går att stänga östgränsen i fall av massiv invandring eller så kallad instrumentell invandring – och en främmande stat använder asylsökande som påtryckning.
I regeringens proposition ska det vara möjligt att begränsa antalet gränsstationer, inte stänga helt.
Grundlagsutskottets linje är att en tillfällig, kort stängning av hela gränsen kan vara möjlig enbart i det fall det behövs för att säkerställa hanteringen av kommande – inte för att avslå dem eller hindra möjligheter att söka asyl helt och hållet.
Rättslärda har i tidigare höranden påpekat att det borde finnas en faktisk möjlighet att söka asyl. En del har också framfört kritik mot att förslaget hanterar både "massinvandring" och instrumentell invandring som hybridhot parallellt, även om de är väsensskilda scenarier.
EU-dom understryker rättigheter
I går kom en EU-dom som gäller händelserna i Polen och Litauen för ett år sedan, då Belarus använde sig av asylsökande som fördes till gränsen mot EU.
EU-domstolen motsätter sig en litauisk lag som som gör det möjligt att neka asyl och hålla asylsökande frihetsberövade "enbart på grund av att man olovligt" korsat gränsen. Frihetsberövande kräver att "personens individuella beteende representerar ett verkligt, närvarande och tillräckligt allvarligt hot mot samhällesintresset eller den berörda medlemsstatens inre eller yttre säkerhet".
Inte heller "ett allmänt åberopande av brott mot allmän ordning eller säkerhet som kan orsakas av den massiva tillströmningen av tredjelandsmedborgare" motiverar en sådan reglering, enligt domstolens presskommuniké.
EU-domstolen hänvisar till att det finns ett så kallat gränsförfarande som kan användas om det uppstår situationer som tyder på att asylbegäran är "uppenbart ogrundad eller kränkande". Det gör det möjligt att upprätthålla ordning utan att använda sig av undantag, skriver domstolen i kommunikén.
Amnesty Internationals Europachef, Nils Muižnieks, tolkar i ett uttalande att domstolen klart prickar sådant förfarande där asylsökande frihetsberövas eller nekas möjligheten att söka asyl enbart på grund av att man korsat gränsen på avvikande sätt.