Rumphuggen men inte ointressant tjuvstart på Avantis Sommarmusik
❞Rumphugget blev det hela alltså, åtminstone ur ett dramaturgiskt perspektiv
Några av nyckelverken vid tjuvstartskonserten utgick på grund av sjukdom men det fanns ändå mycket att bita i, som hypnotiska fragment ur Höga visan och vettlöst krävande cembaloverk. Norska Trio Mediaeval tog ut maximal effekt ur sitt intima parti.
Avantis Sommarmusik
Trio Mediaeval (Linn Andrea Fuglseth, Anna Maria Friman, Jorunn Lovise Husan), Kirill Kozlovski, cembalo, Kreeta-Julia Heikkilä, violin, Anni Haapaniemi, oboe, samt Avantimusiker. Lang, Bach, Ligeti. Pernå kyrka 29.6.
Avantis Sommarmusiks traditionella tjuvstart i Pernå kyrka drabbades av en jobspost när den musikaliska gravitationspunkt som programmet kretsade kring, årets konstnärliga ledare Julia Wolfes stråkkvartett Early that summer, utgick på grund av ett sjukdomsfall.
Redan innan dess hade dock helheten naggats i kanterna i och med att ett av kvällens två cembalostycken, signerade György Ligeti, som fanns på hemsidans program inte återfanns i det tryckta konsertprogrammet. Dessutom hade David
Langs inledande vokalverk Just nog äskat en avrundande pendang.
Rumphugget blev det hela alltså, åtminstone ur ett dramaturgiskt perspektiv, men för den skull definitivt inte ointressant. Det av Ligetis cembalostycken som Kirill
Kozlovski excellerade, Hungarian Rock (1978), svängde i den högre skolan och med tanke på verkets vettlösa tekniska krav kan vi måhända ha överseende med att kultstycket Continuum denna gång blev ohört.
Subtilt och hypnotiskt
Den förträfflige Kozlovski hade händerna fulla även i kvällens två Bachnummer, av vilka konserten för oboe och violin BWV 1060 – även känd i arrangemang för två cembalor – kanske satt aningen stadigare i Avantihänderna. Kreeta-Julia Heikkilä och Anni Haapaniemi var stilkänsliga solister och visst var det skönt att höra den här musiken med en minimal besättning.
I Brandenburgkonserten nr 3 förekom smärre temporära tonala och rytmiska diskrepanser, men det här är en krävande textur för vem som helst och på det hela taget skötte man sig väl. Verket har ingen långsam sats och här kunde Kozlovski eventuellt ha tagit ut svängarna ytterligare en smula i den enligt sedvanlig kutym improviserade solokadensen.
David Langs 2014 skrivna Just för vokaltrio, altviolin, cello och slagverk har blivit något av ett modernt kultstycke – texten är sammansatt av fragment ur Höga visan – som onekligen har något hypnotiskt över sig i sin subtilt varierade repetitivitet, även om det emotionella uttrycket stundom kan kännas onödigt enahanda.
Norska Trio Mediaeval, som även uruppfört verket, tog av allt att döma ut maximal effekt ur sitt intima parti och trion var i farten ånyo vid torsdagens dagskonsert med ett av Julia Wolfes nyckelverk, Steel
Hammer, på programmet. Fler verk av Wolfe blir det under festivalveckan och mer om dem och henne i kommande rapport från torsdagens begivenheter.