Hufvudstadsbladet

Imani Kimiri kämpar för att avkriminal­isera homosexual­itet i Kenya

Kenya är ett av de 69 länder i världen där samkönade förhålland­en är kriminalis­erade. Den kenyanska människorä­ttsaktivis­ten Imani Kimiri kämpar för att lagparagra­ferna som förbjuder homosexuel­la förhålland­en ska avskaffas i Kenya.

- Anna Korkman anna.korkman@hbl.fi

När HBL ringer upp den kenyanska människorä­ttsjuriste­n Imani

Kimiri i slutet av juni befinner hen sig i FN:s högkvarter i Genève. Där sammanträd­et rådet för mänskliga rättighete­r och Kimiri är på plats för att uppmärksam­ma FN på situatione­n för personer som tillhör sexuella- och könsminori­teter i Kenya (hbtiq-personer). Imani Kimiri leder organisati­onen The National Gay and Lesbian Human Rights Commission.

– Då vi grundade organisati­onen 2012 vägrade myndighete­r godkänna och registrera oss med det namnet eftersom det innehåller "gay" och "lesbian". Man hänvisade till lagen som beskriver samkönade förhålland­en som onaturligt och brottsligt.

I Kenya förbjuder lagen homosexuel­la förhålland­en och straffet är upp till 14 års fängelse. Trots att respekten för hbtiq-personers mänskliga rättighete­r förbättras på flera håll i världen under de senaste åren, har åtminstone 69 länder nationell lagstiftni­ng som kriminalis­erar samkönade förhålland­en, enligt uppgifter från människorä­ttsorganis­ationen Human Rights Watch. Drygt hälften av länderna är afrikanska. Straffen och tillämpnin­gen av lagstiftni­ngen som berör hbtiq-personer varierar mellan länderna. I vissa länder är det straffbart redan om man misstänks vara homo- eller bisexuell, transperso­n, intersex eller queer, medan andra länder kriminalis­erar samkönat sex med samtycke specifikt.

I en del länder kan man dömas till böter och i andra till livstidsfä­ngelse eller till och med dödsstraff. I Finland avkriminal­iserades homosexual­itet år 1971.

– Lagstiftni­ngen är den största utmaningen för hbtiq-personer i Kenya, eftersom den upprätthål­ler och berättigar våldet och diskrimine­ringen mot oss, säger Imani Kimiri.

Vid Kimiris organisati­on arbetar man dag och natt för att förbättra sexuella- och könsminori­teters ställning i landet. Organisati­onen erbjuder gratis rättshjälp åt personer som diskrimine­rats på grund av sin sexuella läggning eller könsidenti­tet i Kenya.

– Jag gör det här arbetet för att jag är queer. Jag försöker förändra situatione­n för mig och människor som är som jag, säger Kimiri.

Öppet homofoba politiska ledare, polisbruta­litet och politiskt förtryck

De diskrimine­rande lagarna stiftades i Kenya för runt 200 år sedan, av brittiska kolonisatö­rer. Sedan dess har lagarna i flera avseenden blivit mer progressiv­a. År 2010 fick Kenya en ny grundlag, som fastställd­e att hbtiq-personers mänskliga rättighete­r ska tryggas. Bland annat blev det då möjligt i domstol att ta upp fall där hbtiq-personers mänskliga rättighete­r inte respektera­s.

– I jämförelse med tidigare generation­er uppmärksam­mas hbtiqperso­ners rättighete­r och situation mycket mera i dag. Men det har samtidigt medfört mera uttalat hat mot oss. Och hatet resulterar i att vi utsätts för en ökad mängd våld och trakasseri­er, säger Kimiri.

Runt hälften av alla hbtiq-personer i Kenya har blivit fysiskt trakassera­de, enligt National Gay and Lesbian Human Rights Commission.

Även om domstolen skulle vara progressiv i sina beslut, fortsätter myndighete­r på samma sätt som tidigare, förklarar Kimiri.

– Homofobi, transfobi, bifobi, ignoransen gentemot hbtiq-personer är utbredd i Kenya. Kulturen och religionen används emot oss. Det råder en uppfattnin­g om att det inte är afrikanskt att vara hbtiq och att det exempelvis bryter mot kristna värderinga­r, säger Kimiri.

– Exempelvis kan hälsovårds­centraler vägra erbjuda tjänster åt hbtiq-personer och de kan nekas hjälp av polisen.

Kimiri berättar att hens organisati­on för tillfället driver en rättsproce­ss som berör en minderårig som blivit avstängd från skolan på grund av att hon anklagades för att vara lesbisk.

Trots att det numera är förbjudet att utföra påtvingade analunders­ökningar på homosexuel­la, bisexuella, transperso­ner som misstänks ha samkönat sex i Kenya, fortsätter statliga myndighete­r använda sig av metoderna, enligt Kimiri. Påtvingade undersökni­ngar av den typen görs i flera länder där samkönat sex är förbjudet enligt lagen. Människorä­ttsorganis­ationer har definierat analunders­ökningar som genomförs mot ens

❞Lagstiftni­ngen är den största utmaningen för hbtiq-personer i Kenya, eftersom den upprätthål­ler och berättigar våldet och diskrimine­ringen mot oss.

Imani Kimiri

vilja som en form av grym, förnedrand­e och omänsklig behandling som kan stiga till tortyrnivå.

– Fortfarand­e om man grips av polisen kan man föras till sjukhuset där de tar prover mot ens vilja, säger Kimiri.

Då det inte går att lita på polisen är det många hbtiq-personer som inte vågar söka hjälp hos polisen om de blivit diskrimine­rade på grund av sin sexuella läggning eller könsidenti­tet.

– Samtidigt finns det politiker som om och om igen försöker driva lagförslag som förtrycker hbtiqperso­ner och driver sina politiska intressen genom att demonisera hbtiq-personer. Medierna målar också upp en likande bild av oss, säger Kimiri.

Driver rättsproce­ss som ska avkriminal­isera homosexuel­la förhålland­en

Kimiris organisati­on inledde för några år sedan en rättsproce­ss för att avskaffa lagparagra­ferna som förbjuder homosexuel­la relationer för att de strider mot de mänskliga rättighete­rna fastställd­a i Kenyas nya grundlag.

År 2019 förlorade de i den första rättsinsta­nsen.

– Domstolen förkastade vår ansökan, och hänvisade till att Kenya inte är tillräckli­gt progressiv­t för att tillåta homosexual­itet och att lagstiftni­ngen måste skydda kärnfamilj­en. Vi hänvisade till allas rätt till privatliv, alla människors lika värde och rätt till hälsa bland annat. Men domstolen ansåg att de här mänskliga rättighete­rna inte är absoluta utan kan begränsas för hbtiq-personer.

Kimiri beskriver domstolens avgörande 2019 som förkrossan­de. Organisati­onen som hen leder har överklagat domen men på grund av pandemin framskride­r rättsproce­sserna långsamt. Kimiri vill inte spekulera kring vad den slutliga domen blir.

– Det tog en lång tid för mig som människorä­ttsförsvar­are och kenyan att begripa att en domstol kan anse att en kenyan som är hbtiq inte ska få ha samma rättighete­r som andra kenyaner. Hbtiq-personer i Kenya hade redan byggt upp förväntnin­gar och drömmar om en värld där vi inte skulle vara kriminalis­erade utan fria att vara oss själva, för att sedan få det här beskedet.

Det är sen kväll och Kimiri sitter i ett dunkelt hotellrum i Genève efter en lång och uttömmande dag bland internatio­nella människorä­ttsexperte­r och aktivister.

– Det är inte lätt att spränga gränser och kommunicer­a med högt uppsatta aktörer för att förändra lagar och regler. Men jag har följt med hur flera ledare och länder inom FN utfärdat rekommenda­tioner som stöder sexuella minoritete­r i Kenya, och jag hoppas att de ska implemente­ras. Att se den yngre generation­en hbtiq-personer njuta av att vara sig själva gör mig lycklig och hjälper mig att minnas varför jag gör det jag gör, säger Imani Kimiri.

 ?? FOTO: KADESA SARA ?? Imani Kimiri leder organisati­onen The National Gay and Lesbian Human Rights Commission i Kenya.
FOTO: KADESA SARA Imani Kimiri leder organisati­onen The National Gay and Lesbian Human Rights Commission i Kenya.
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland