Turisterna flockas till fenomenet Strömsö
Få anade för 20 år sedan att ett brett finlandssvenskt livsstilsprogram skulle bli en tittarfavorit och ett varumärke i sig. Eller att en då bedagad sommarvilla skulle förvandlas till det populäraste besöksmålet i Vasa. Men när det gäller Strömsö är allting möjligt. Hur kommer det sig att det blev det fenomen det är?
I den optimala skärningspunkten mellan fiktion och verklighet, tvproduktion och den riktiga världen ligger Strömsö, ett finlandssvenskt Utopia, där allt går som smort, i brukspatron Adolf Grönbergs sommarviste i skärgårdsbyn Västervik i Vasa.
Att Strömsö faktiskt finns på riktigt är något som stärker konceptet och lockar besökare.
– Det är en idealbild vi byggt upp, men vi finns på en verklig plats, inte i en studio. Vi lever med årstiderna och det märker tittarna, säger Christina Staffans, producent för Strömsö, som fyller 20 år i år. Det är Svenska Yles största framgång med upp till en halv miljon tittare per program på Tv 1 och Yle Fem. Sedan får man plussa på med Arenan där Strömsö har egen paketering. Strömsö har gått hem hos finskspråkiga som utgör 80 procent av tittarskaran och via Nordvision når programmet Sverige och Norge.
– De som syns i rutan är autentiska, lever som de lär, planerar och testar det de visar upp så att man ska kunna göra det hemma. Vår värdegrund, långsamhetens lov och handens arbete, har blivit allt mer aktuell, framhåller Christina Staffans som ytterligare faktorer till att Strömsö blivit mer än ett tvprogram.
Snällt och kreativt
Nere vid standbastun gör Camilla
Forsén-Ström, konstexpert på Strömsö sedan 17 år, ett inslag om hur man tillverkar prydnadsfiskar i papier-maché. Kannan och kaffekoppen på arbetsbordet är vintageporslin. Strömsöestetiken genomsyrar varje bildruta. Det är inte perfekt, men snyggt.
Fiskarna ska målas och glänsa i solen, den sol som ofta lyser på Strömsö.
Bara ett tiotal meter från inspelningen stojar barn omkring på stranden och fotografen Juha
Leskelä vänder kameran ditåt för att bildsätta ljudet. Strömsö är ett av Vasa stads fritidsområden och öppet för allmänheten.
– Ibland kan människor bli för närgångna. Då får någon som inte syns i rutan gå och säga till, säger Camilla Forsén-Ström.
För Strömsömänniskan är snäll.
Just snällheten är något man vill förmedla och som uppskattas av tittarna.
– Vi ska vara snälla med varandra och oss själva, ta oss tid och göra saker tillsammans, säger hon.
– Jag vill inspirera till kreativitet. Det finns en tillfredsställelse i att känna att det här har jag gjort.
Strömsö var tidigt med i gör det själv-trenden som bara växer och tanken om återbruk, som genomsyrat programmet från start, har bara blivit mer rätt med dagens cirkulära och ekologiska tänkande. Strömsö var också Instagram-mässigt och hade följare innan det fanns sociala medier.
Numera kan man knappt slå på tv utan att det hamras och pysslas och rörs i grytor. Men Strömsö har behållit och ökat sin popularitet. För den finländska publiken känns tilltalet familjärt.
– Folk kan identifiera sig med oss, vi är inte glamourösa utan helt vanliga, står med fötterna stadigt i den österbottniska myllan. Tittarna har levt med i våra liv, säger Camilla Forsén-Ström.
– Vissa besökare undrar till och med var vi har sovrummen.
Hållbart koncept
Det var djärvt av Svenska Yle att satsa på ett oprövat koncept som Strömsö. I slutet av 1990-talet kom digital-tv och de finlandssvenska fönstren i ettan och tvåan skulle få en egen kanal.
– När vi drog ihop det finlandssvenska innehållet insåg vi att det duger inte. Vi ville hitta något eget. Där fanns inget livsstilssinnehåll som låg i tiden, säger Elisabeth
Morney, redaktör på Strömsö, som var med redan från början.
Man ville skapa ett brett program med allt från snickeri till matlagning, vilket stötte på patrull. Så kan man inte göra. Det måste handla om det ena eller det andra.
– Men vi stod på oss och har egentligen inte ändrat innehållet sedan starten 2002, men blivit proffsigare och mer renodlade. De flesta av oss har jobbat tillsammans länge, ja du ser hur samspelta vi är, säger hon, för dagen regissör för fiskpysslet.
Arbetet sker mer eller mindre ordlöst.
Omgivningen runt villan har till största delen byggts upp genom tvprogrammet. Ett nergånget lägerområde har förvandlats till en prunkande idyll. Trogna tittare känner igen mycket när de kommer på besök.
Vill se verkligheten
Det ringer i vällingklockan på Strömsövillans veranda. Dagens första av tre guidade turer är på gång. Henrik Fågelbärj från Vasa-Korsholm guider har anlänt med en grupp 60-årsjubilerande studenter från Vasa svenska lyceum.
– Strömsö är den populäraste sevärdheten i Vasa, säger Henrik Fågelbärj när han visar gruppen omkring i villan.
– Vasa stad köpte den av Korsholms kommun för att hyra ut till
Strömsöproduktionen och de renoverade huset till toppskick. Men det var inte så bra. Ni ser här hur målarfärg skrapats bort för att ge det rätta nötta intrycket.
Han lotsar energiskt skaran genom köket, stora salen, biblioteket, syateljén och kryddar med anekdoter.
Besökarna nickar igenkännande, även om upplevelsen är annorlunda än på tv.
– Senast jag var här var på 1960talet och jag kan knappt tro att det är samma ställe, säger Margareta
Ehrman från Vörå.
Hon hänger med på turen via sin man Torbjörn Ehrman som sammankallat klasskamraterna, nu spridda över landet.
– Man vill ju se hur det ser ut i verkligheten, säger Torbjörn Ehrman, som fått mycket inspiration av matlagningsinslagen på Strömsö.
De flesta i gruppen följer livet på Strömsö och har inspirerats att tillverka saker.
– Men det blir ju inte alltid som på Strömsö, konstaterar Lars Eklund från Lahtis.
Den positiva atmosfären och det mångsidiga innehållet tilltalar.
Margareta och Torbjörn Ehrman har också en speciell orsak att titta på Strömsö. De följer sin forna elev Jim Björni, snickaren på Strömsö.
– Jag minns honom från skoltiden som en med tummen mitt i handen, säger Torbjörn och skrattar.
För att komma in i Strömsövillan måste man gå på guidad tur.
– Efterfrågan är stor från grupper i hela Finland men även från Sverige, säger Max Jansson, vd för Visit Vasa.
– Intresset ökar hela tiden och i sommar är trycket hårt. Trots att vi fått fler guider är vi tyvärr ibland tvungna att säga nej.
Strömsö tycker han passar bra in i marknadsföringen för Vasaregionen.
– Det här är ett ställe där du kan chilla.
Kvalitet ger impact
Strömsös popularitet överraskar även dem som skapade programmet.
– Mycket kan vara populärt, men det betyder inte att det är kvalitet, säger Elisabeth Morney som forskar om kreativitet.
– Kvalitet är det som blir kvar längre än stunden det konsumeras. Det ger en impact, påverkar vårt liv på ett konstruktivt sätt.
Det är Strömsö ett exempel på, menar hon. Att människor vill komma till platsen är ett kvitto på att man sprider något konstruktivt till omvärlden.
– Gör den lite bättre, helt enkelt. När Strömsö inledde sitt 20-årsfirande med öppet hus i mitten av juni kom drygt 4 200 besökare på en dag. Det var chartrade bussar från hela Finland och mellan Vasa torg och Västervik gick fullproppade skyttelbussar nonstop. En stor del av besökarna kom, trots gassande sommarvärme, i sina egenhändigt stickade Strömsötröjor. Strömsötröjan, inspirerad av villans verandaräcke, är programmets absolut största succé hittills.
Lee Esselström, skaparen av tröjan, är överväldigad när hon försöker dirigera alla som vill vara med på de gruppfoton som tas varje timme. Det är trångt och kö till allt. På området vill fansen komma nära sina idoler som för dagen berättar om sitt arbete och tillverkar föremål från de mest populära inslagen.
En som vill vara med på tröjbild är Birgitta Strömbäck som kommit från Jakobstad tillsammans med väninnan Inga-Britt Stenhäll. Birgitta har stickat flera Strömsötröjor i olika färger.
– När man följer programmet vill man se verkligheten, säger de.
De uppskattar snällheten och mångsidigheten.
– Men det skulle gärna få vara ännu mera trädgård, säger IngaBritt.
– Man får många idéer till vad man skulle kunna göra, men ofta blir det inte av, man kan bara titta också, säger Birgitta.
Det viktigaste är ändå att programmet är närproducerat, det vill säga finlandssvenskt.
Ingen verklighetsflykt
Verkligheten är inte allt här i världen, står det i utsirade bokstäver på villans ena vägg. Uttrycket myntades av Strömsös första producent
Stefan Jansson. Det är öppet för tolkningar, och visst har den funnits och finns, kritiken om att programmet är intelligensbefriat och blundar för de svåra frågorna. Men i Strömsös uppdrag ingår inte att lösa världsproblemen.
– Vi ägnar oss ju inte åt verklighetsflykt, säger Camilla ForsénStröm.
– Man kan bara inte ta in hela världen på en gång. När man tittar på Strömsö ska man få ta det lugnt. Det ska vara som ett vardagsrum. Vi behöver vila ibland, ta en paus från det jobbiga.
Tittare som hör av sig berättar hur det är veckans fina stund när man lördagsmyser framför tv:n med något gott. Elisabeth Morney blir fortfarande rörd när hon berättar om ett brev från en fembarnsmor som skaffade barnvakt för att på tumanhand med maken för första gången på flera år laga mat från Strömsö.
Rikssvenskar som hör av sig uppskattar det långsamma tempot.
– De säger att de blir lugna och avslappnade, berättar Camilla.
Man behöver inte oroa sig för att någon skär eller syr sig i fingret. Fylld av endorfiner efter veckans avsnitt är man åter redo att gå ut i den värld där inte allt går som på Strömsö.
Att det inte går som på Strömsö har blivit ett nationellt begrepp som används om allt från vidbränd frukostgröt till kärvande regeringsförhandlingar. Varifrån uttrycket kommer är inte klarlagt, men Christina Staffans hoppas man ska kunna reda ut det under jubileumsåret. En teori är att det började i den finskspråkiga Facebookgruppen Ei käynyt niin kuin Strömsöössä, en ironisk blinkning åt det perfekta Strömsölivet.
– Eller kom ”det går som på Strömsö” först?
Mera Strömsö
Det som hållit i 20 år ska hålla även i framtiden. Strömsö kommer att fortsätta i samma anda.
– Tack vare den tekniska utvecklingen kan vi växa ytterligare på arenan med livesändningar och egna evenemang. Via sociala medier kan vi ytterligare stärka kontakten med publiken, säger Christina Staffans.
Mångfalden är en annan utmaning. Gänget på Strömsö är tämligen homogent bakgrunds- och åldersmässigt.
– Diskussionen om mångfald pågår ständigt och är central i vår strategi. Men vi behöver alltid utgå från innehållet och platsen där vi verkar.
Nere vid stranden är Camilla Forsén-Ström klar med sina fiskar och de glänser, som utlovat, i solen på bryggan. Hur hon gjort får tittarna se i höst. Säsongen startar med ett jubileumsprogram den 27 augusti.