Djupt rotad brist på rättigheter i USA

I början på 1990-talet utmanade en liten grupp läkare i delstaten Washington förbudet mot läkarassisterat självmord. De hävdade att rätten att avsluta sitt liv skyddades av grundlagens fjortonde tillägg som förbjuder godtyckliga begränsningar av liv och frihet. Fallet, Washington mot Glucksberg (1997), hamnade till slut i Högsta domstolen som förkastade argumentet. William Rehnquist, ordförande i domstolen, konstaterade att rättigheterna som fjortonde tillägget omfattar bör vara "djupt rotade i nationens historia". Denna princip, som kallas Glucksbergtestet, används i dag av en konservativ majoritet i Högsta domstolen för att neka grundläggande rättigheter, omkullkasta prejudikat och driva en politisk agenda.

På midsommaraftonen kom budet om att Högsta domstolen i fallet Dobbs mot Jackson Women’s Health Organization häver rätten till abort. I nästan femtio år skyddades kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp och sin egen hälsovård av HD:s beslut i fallet Roe mot Wade (1973). Domarna fann i tiden rätten till abort i fjortonde tillägget. Även rätten till preventivmedel, samkönade sexuella förhållanden samt samkönade äktenskap har HD under årens lopp funnit i fjortonde tillägget. Alla dessa rättigheter är nu hotade. I majoritetsbeslutet i Dobbs-fallet, hänvisar domaren Samuel Alito nämligen till Glucksbergtestet för att motivera beslutet att omkullkasta prejudikatet i Roe mot Wade och neka rätten till abort. Aborträtten, hävdar Alito, hör inte till de som skyddas av fjortonde tillägget.

Genom att förlita sig på Glucksbergtestet tar domarna på sig rollen som historiker. De facto förekommer orden "historia" eller "historisk" närmare femtio gånger i Alitos resonemang. Men som historiker klarar sig Alito illa. Han blundar för omfattande källor som visar att graviditeter mer eller mindre regelbundet avbröts, ofta med hjälp av olika örtblandningar, vid nationens grundande på slutet av 1700-talet. Likaså väljer han att ignorera att detta beteende länge varken var förbjudet eller fördömligt. Historikern Leslie Reagan konstaterar faktiskt i boken When Abortion was a Crime att dessa medel att "återställa" menstruationen uppfattades som naturliga. Detta förbiser de konservativa domarna för att driva en politisk agenda.

Det främsta problemet med att låta Glucksbergtestet fungera som den juridiska riktlinjen ligger ändå inte i domarnas bristande insikt i historievetenskapen. Det är att Förenta staternas historia präglas av bristen på rättigheter för kvinnor. Den konservativa majoriteten frågar sig vilka rättigheter de som skrev och röstade igenom fjortonde tillägget mellan åren 1866 och 1868 hade i åtanke. Men den liberala minoriteten konstaterar, korrekt, att det inte var folket som röstade igenom tillägget. Det var män. Eftersom män var de enda som åtnjöt fulla politiska och mänskliga rättigheter på 1800-talet upplever alltså i dag en majoritet av domarna att kvinnors lika rättigheter fortfarande inte är självklara.

Efter att republikanerna med kompromisslös politik utnämnde tre domare till Högsta domstolen under Donald Trumps år i Vita huset visar denna konservativa majoritet nu att de inte drar sig för radikala beslut som omkullkastar prejudikat och etablerade rättigheter. Men HD är inte allsmäktig. Ett drygt decennium efter att domstolen i fallet Washington mot Glucksberg fastställde att det inte existerar någon rätt till läkarassisterat självmord i grundlagen röstade folket i delstaten med klar majoritet för ett lagförslag, Death with Dignity Act (2008), som fastställde den rätten. I en demokrati har folket fortfarande nyckeln till en bättre framtid.