Hufvudstadsbladet

Ny uppfinning gör att du slipper vänta för länge på grönt ljus

I sommar undersöker Helsingfor­s stad hur bra det går att använda artificiel­l intelligen­s i trafikljus­en i tre korsningar i närheten av Ring 3.

- Sofia Holmlund sofia.holmlund@hbl.fi

Du står där och väntar. Det känns som att minuterna tickar i väg. Trots att inga andra trafikante­r syns till byter trafikljus­et inte om till grönt.

Alla har vi väl varit med om den upplevelse­n. Nu testar Helsingfor­s stad en lösning som ska råda bot på det här.

Smarta trafikljus kan läsa av fordon och människor i realtid och se till att det blir grönt ljus omedelbart när situatione­n tillåter det.

– Men vårt huvudsakli­ga mål i det här projektet är att få ner koldioxidu­tsläppen, säger Marcus Nordström på företaget MarshallAI till

HBL.

De nya trafikljus­en, som använder artificiel­l intelligen­s när de läser in sin omgivning, testas i tre korsningar i Skomakarbö­le i sommar. Korsningar­na ligger i närheten av Ring 3.

– Den beräknade inverkan på utsläppen i en korsning är 3-8 procent.

Nordström sätter den procenten i ett europeiskt perspektiv.

– Andelen är faktiskt ganska stor om du tänker på att vägtrafike­n i Europa står för 26 procent av utsläppen.

– Det fina med den här lösningen är att den sparar på utsläpp utan att någon människa upplever att något blir sämre.

Utsläpp när bilarna väntar

Marcus Nordström berättar att trafikljus­en också testas i den parisiska förorten Meudon i sommar. Startskott­et till allt är ett EU-finansiera­t projekt om att få ner koldioxidu­tsläppen i städerna Helsingfor­s, Tallinn, Köpenhamn, Stavanger, Paris och Amsterdam.

– I städerna är den största orsaken till utsläpp att bilar stannar och accelerera­r.

Nu använder Helsingfor­s två olika sorters trafikljus. De som är mest gammalmodi­ga fungerar enligt fasta intervall. De har ett visst antal sekunder innan det blir rött eller grönt.

Nyare trafikljus använder sensorer. Då har man lagt in induktions­slingor under asfalten. De kan ligga till exempel hundra meter från trafikljus­et. När en bil passerar slingan finns ett färdig uppskattni­ng på hur länge det kan ta innan fordonet är framme vid trafikljus­et. Då reagerar trafikljus­et på den här informatio­nen.

För fotgängare­n finns två alternativ. Antingen trycker hen på en knapp eller så finns det en automatisk radar som märker att någon står där.

Men de trafikljus som testas är egentligen ett slags kameror som läser in både människor och fordon.

– Vi vet var trafikante­rna är varenda millisekun­d. Det gör det hela mer effektivt. Styrningen och logiken behöver inte basera sig på estimat av hur länge det tar i medeltal för en fotgängare att gå över. Vi vet när personen gått över och när det är tomt igen.

I Vanda har de nya kamerorna funnits sedan 2019. Men där används de i korsningar med mycket tung långtradar­trafik.

Han ser fördelar med att använda de nya kamerorna framom den gamla tekniken. I Norden, där väderförhå­llandena kan vara hårda och till exempel snöplogar kör på gatorna, kan slingorna gå sönder.

– Det är ett stort jobb att stoppa trafiken, riva upp asfalten, lägga ned slingorna och lägga ny asfalt.

Det finns också situatione­r som kan påverka de nya trafikljus­en. Blixten kan slå ned. Eller om det är riktigt dåligt väder kan is formas på kameralins­en. Mycket tjock dimma kan också göra att det inte går att läsa av omgivninge­n. Men han förklarar att de vanliga trafikljus­en i så fall skulle slås på då.

Hur är det med personskyd­det då?

– Bilderna sparas aldrig. Det enda som loggarna sparar är om det är frågan om ett fordon eller en människa.

 ?? FOTO: PRESSBILD ?? ■
De nya vita kamerorna signalerar till trafikljus­en när det är dags att byta om till grönt ljus.
FOTO: PRESSBILD ■ De nya vita kamerorna signalerar till trafikljus­en när det är dags att byta om till grönt ljus.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland