Det blir inte en krisvinter – det blir två
Finland är någorlunda förberett på en energikris som kommer att kännas av i vinter. Men vi borde förbereda oss på att den inte är över när snön smälter på våren.
Statsförvaltningens energisparkampanj Snäppet svalare körde i gång förra veckan. Syftet är att väcka finländarna till insikt om att vi behöver ta kortare duschar, skruva ner rumstemperaturen och med andra konkreta vardagsval spara energi där det går utan att livskvaliteten lider för mycket.
Finländarna hade ändå vaknat till krismedvetenhet långt innan kampanjen började. I september förbrukade vi 13,5 procent mindre el än i september förra året, eller lika lite som i juni i år, uppger Energiindustrin. Vissa företag nådde 20 procent under. Finland kan alltså spara energi, åtminstone i kristider.
Nettoimporten av el minskade med hela 69 procent i september jämfört med samma månad 2021. Finland tar snabba kliv mot självförsörjning. När riksdagen debatterade Finlands klimat- och energistrategi i torsdags sade Hanna Kosonen (C) att energisparsiffrorna visar att den gröna omställning som strategin omfattar redan är på god väg.
Vi ska ändå minnas att hösten är den näst varmaste årstiden. Det är i vinter samhällets kristålighet prövas på allvar. Under eventuella köldknäppar finns en risk för att energin inte oavbrutet räcker till åt alla. Dyrt blir det under alla omständigheter. Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder så att ingen ska drabbas oskäligt hårt av prisstegringen. Finland borde vara rustat för en tuff vinter.
Ändå finns farhågor, som hur livsmedelsproducenterna ska klara vintern om elpriset skenar i väg.
Regeringen påpekar att den i mars sjösatte tidernas mest generösa räddningspaket till jordbruket, 300 miljoner euro. Men samtidigt har EU senarelagt utbetalningen av vissa stöd från hösten till efter årsskiftet. Det kan drabba 1 200 finländska mjölk- och nötköttsgårdar, som har det extra kärvt med stigande priser och som måste få räkningarna betalda i tid.
Tomaterna blir dyrare
Därtill är grönsaksodlarna i knipa då merparten av växthusen använder elvärme. Enligt HBL:s uppgifter riskerar den totala odlingsarealen för vintertomater att minska med över 50 procent, och även odlingen av gurka och sallater väntas minska något i vinter. Det är för att många växthusodlares elavtal inte medger lönsam odling. En självklar följd är att även konsumentpriset stiger.
Någon livsmedelsbrist är ändå inte att vänta, inte ens fastän merparten av de holländska producenterna lär stå över tomatodlingen den här vintern. Även den spanska tomatskörden väntas bli mindre än vanligt på grund av hettan och stigande bevattningskostnader.
Det är möjligt men inte bekräf
tat att regeringen redan jobbar på ett stödpaket för växthusföretagarna. Klart är bara att behovet är stort inom stora delar av primärproduktionen. Enligt producentorganisationerna MTK och SLC bedömer nästan hälften av alla jordbruksproducenter att deras ekonomi kommer att försvagas under den närmaste tiden, mest för att priset på el och gödsel stiger.
Det här sätter enorm press på regeringen, och då främst på Centern och SFP som traditionellt driver primärproduktionens intressen. Samma partier är annars mer återhållsamma med allehanda subventioner, men om energikrisen hotar livsmedelsförsörjningen och försörjningsberedskapen hjälper inte annat än att öppna plånboken.
Politiskt blir det inte lättare av att förestående krisvinter i högsta grad är en valvinter. Alla partier har behov av att profilera sig inför riksdagsvalet i april. För Centern, till exempel, som känner extra press på grund av blygsamma opinionssiffror, vore det en omöjlig tanke att en konkursvåg skulle tillåtas svepa över bondgårdarna mitt under valrörelsen. Inget annat regeringsparti kunde heller tillåta något sådant.
Därför kan vi räkna med fler stödpaket till jordbruket, oberoende av att Samlingspartiet går allt hårdare ut med krav på budgetdisciplin och kräver konkreta sparlistor, i synnerhet av SDP. Budskapet är busenkelt: Regeringen slösar för mycket.
Två vintrars pärs
Självklart är det inte bra för statsfinanserna att Finland tar nya lån för varje hål som behöver täppas till, allra minst då räntekostnaderna skenar i väg. I kristider är alternativen ändå få. Pandemin kostade skjortan, och den energikris vi nu genomgår är det pris Finland betalar för Rysslands krig.
Men även om det är hopplöst att bedöma när kriget ska ta slut känns det som att Finland har förberett sig för en krisvinter. På våren lättar det, tänker man gärna, eftersom uppvärmningsbehovet minskar.
Men tar energikrisen slut där? Tyvärr inte, om man får tro Internationella energirådets (IEA) chef Fatih Birol. Under ett besök i Helsingfors nyligen var hans budskap att energikrisen kommer att pågå i flera år, även om Finland inte drabbas lika hårt som många andra europeiska länder.
Birol bedömer, bland annat i en intervju för Yle, att vintern 2023–24 kommer att bli tuffare än den nu förestående. Det är för att gasbristen förvärras. Till den här hösten har flera länder lyckats fylla på sina gasreserver. För närvarande är de europeiska gasreserverna fyllda till 90 procent.
Birol räknar med att Europa kommer att förbruka så mycket energi den förestående vintern att gasreserverna bara är fyllda till 20–30 procent när våren kommer. Och att det nästa år kommer att vara betydligt tuffare att fylla på dem. Och även om Finland inte är beroende av gas påverkar tillgången till och priset på gas den europeiska energimarknaden. Det får återverkningar i Finland.
”Vi ska inte tro att de höga priserna gäller bara på vintern, utan under hela nästa år”, säger Birol till Yle. Men, tillägger han, bara vi klarat av två vintrar kommer Europa att kunna resa sig igen. Då är utbyggnaden av utsläppsfri energiproduktion så långt hunnen att krisen borde vara avklarad.
Birol är sin vana trogen positivt inställd till framtiden, och den klimat- och energipolitiska omställning som pågår. Vi går mot en bättre framtid, men först måste vi klara av två svåra vintrar, säger han.