Drönarflygningar i Norge med stark Rysslandskoppling oroar
Under de senaste veckorna har flera ryska medborgare blivit gripna i Norge för att ha flugit med drönare inom säkerhetsområden. Norska politiker har lyft misstankar om ryskt spionage, men enligt den säkerhetsexpert som HBL talat med är det för tidigt att säga att den ryska staten ligger bakom flygningarna.
Under den senaste veckan har flera ryska medborgare gripits i Norge efter att de fotograferat bland annat flygplatser och militära helikoptrar med hjälp av drönare.
Hittills har de norska myndigheterna inte kunnat konstatera någon koppling mellan de inblandade, men norska politiker har lyft fram misstankar om spionage.
En av de häktade visade sig vara sonen till av en Vladimir Putins närmaste bundsförvanter. Enligt Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan i Sverige, är det ändå för tidigt att den ryska staten ligger bakom flygningarna.
– Om det var den ryska staten som låg bakom det här så skulle de inte ha valt den här individen. De skulle ha skickat någon med mindre betydelse istället för någon som kan kopplas till Putin, säger Liwång.
Hobbyflygare orsakar oro
Enligt Liwång har den här typen av drönarflyningar ökat i hela Europa de senaste åren. I de flesta fallen är det ändå enskilda hobbyflygare som står bakom flygningarna, istället för främmande makters underrättelsetjänster.
– Det absolut vanligaste vi ser är att enskilda privatpersoner som inte förstår konsekvenserna gör den här typen av flygningar. I det här fallet kan det vara fråga om ryska medborgare som vill störa de nordiska länderna. Det behöver inte vara beordrat av den ryska staten, utan det kan finnas andra incitament, säger Liwång.
– Det som gör situationen i Norge anmärkningsvärd är att det på en kort tid är förhållandevis många personer från ett och samma land som utfört drönarflygningar. Det är inte flygningarna i sig själva, utan den starka kopplingen till Ryssland, som gör det unikt och oroande, säger Liwång.
Enligt Liwång kan det finnas flera olika orsaker till den här typen av drönarflygningar. Förutom att samla information kan det även handla om att testa ett lands beredskap eller att skapa oro i samhället.
❞ Om det var den ryska staten som låg bakom det här så skulle de inte ha valt den här individen. De skulle ha skickat någon med mindre betydelse istället för någon som kan kopplas till Putin. Hans Liwång
Docent i försvarssystem på Försvarshögskolan i Sverige
– Det kan handla om ett indirekt hotbeteende eller om inhämtning av information. Det kan också hända att man vill testa beredskapen och testa hur snabbt Norge skulle reagera. I det här fallet tror jag att de vill testa Norges skydd, snarare än att de är ute efter någon specifik information. Blir de upptäckta eller inte?
Drönarflygningar ökar
Tidigare i år hade även Sverige ett stort antal drönarflygningar över flera av landets kärnkraftverk. Liwång vill ändå framhäva att den här typen av flygningar oftast har en begränsad effekt på säkerheten.
– En drönare behöver inte i sig innebära ett stort hot eller några desto större konsekvenser. De kommer vanligtvis inte åt information som inte redan är känd och de stör inte verksamheten. Det att en drönare flyger över ett kärnkraftverk påverkar inte kraftverket, säger Liwång.
Kan den här typen av påverkan bli vanligare i de nordiska länderna framtiden?
– Vi har redan sett den här typen av drönarflygningar öka betydligt i Norden under de senaste åren. Jag tror tyvärr att det finns en risk för en ytterligare ökning nu när läget blivit mer ansträngt mellan väst och Ryssland, säger Liwång.