Baltstaterna och Polen kräver nya sanktioner mot Ryssland

Bara ett par veckor efter det att EU-länderna kunde enas om ett åttonde sanktionspaket mot Ryssland hoppas nu flera medlemmar på ytterligare straffåtgärder.

Polen, Estland, Lettland och Litauen föreslår bland annat nya importbegränsningar för bränsle och sanktioner mot fler ryska banker, enligt Politico.

I ett utkast till mötesuttalande från gårdagens EU-toppmöte hette det dock än så länge, strax innan HBL gick i tryck, bara att EU "står redo att fortsätta" med sanktioner. Framför allt är det Ungern och premiärministern Viktor Orbán som håller emot och i stället talar om att EU borde upphöra med alla sina sanktioner redan från årsskiftet.

Även Iran är föremål för nya EUsanktioner, som har antagits i rekordfart efter allt fler uppgifter om ryskt användande av iranska drönare i kriget i Ukraina.

Sanktionerna mot Iran rör totalt fem personer och tre företag eller organisationer, bland annat utpekade som ansvarig för drönarleveranser.

"Sanktioner i rekordtid"

"Iransanktioner i rekordtid! Efter samtal i tre dagar har EU-ambassadörerna enats om åtgärder mot enheter som levererar iranska drönar som drabbar Ukraina", skriver de ansvariga för höstens tjeckiska ordförandeskap i ministerrådet på Twitter.

Sanktionerna är i form av visumförbud och frysning av eventuella tillgångar i EU.

Det ryska drönaranvändandet i Ukraina har väckt allt större oro på sistone och togs i går även upp på en presskonferensemed Natochefen Jens Stoltenberg.

– Jag går aldrig in på detaljer i våra underrättelseuppgifter, men alla bevis pekar på att Iran förser Ryssland med de här drönarna, sade Stoltenberg, som dock var mer försiktig i frågan om huruvida det även gäller kortdistansrobotar.

– Jag ger samma svar: Vi går inte in på detaljer. Men det är klart att vi noga övervakar vad som sker och tydligt uppmanar Iran att varken leverera drönare eller robotar, sade Stoltenberg

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba ser positivt på beskedet.

"Jag välkomnar EU:s skyndsamma respons efter min uppmaning i måndags att införa sanktioner mot Iran för att de hjälper Ryssland att döda ukrainare och skada vår energiinfrastruktur", skriver han på Twitter.

Svåra energifrågor

EU:s rådsordförande Charles Michel hade offensiva förhoppningar om enighet inför gårdagens möte med de 27 medlemsländernas stats- och regeringschefer. På bordet låg en hel rad nya förslag som EU-kommissionen levererade så sent som i tisdags, om hur de skenande energipriserna ska hanteras och pressas ned.

– Vi har verktyg, vi har åtgärder. Det är möjligt att agera för att få ned priserna och minska konsumtionen. Förslagen ligger på bordet. Det kommer att vara svårt, men det är viktigt att vi i dag eller i morgon kan skicka en väldigt stark signal om att vi är beslutsamma om att agera tillsammans, sade Michel på väg in till toppmötet.

I läckta utkast till mötesuttalande hette det först att "ledarna har enats om följande åtgärder", följt av nästan allt det som EU-kommissionen just har föreslagit. Det förändrades i en senare version till att man manar EU-instanserna att "skyndsamt föra arbetet vidare".

Det handlar bland annat om gemensamma inköp av naturgas, utvecklande av ett nytt prissättningsindex, att skapa möjlighet att införa ett tillfälligt pristak och se till att länderna solidariskt levererar till varandra i krislägen.

Att EU-länderna redan nu skulle säga ja till allt var föga sannolikt. Eftersom förslagen lades fram så sent som häromdagen väntas betydligt mer svävande formuleringar, i väntan på att energiministrar och experter ska hinna gå igenom konsekvenserna.

Scholz och Macron

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz är klart skeptisk till exempelvis ett pristak och har fått bister kritik från andra länder för Tysklands egna gigantiska hjälpåtgärder till företag och hushåll, som anklagats för att snedvrida marknaden.

Frankrikes president Emmanuel Macron trycker på.

– Vår roll är att se till att det finns europeisk enighet och att Tyskland är en del av det. Det är inte bra för varken Tyskland eller Europa om de isolerar sig, säger Macron på väg in till mötet.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill gärna storsatsa på EU-nivå.

– Det är viktigt enligt mig att vi har en europeisk investering i småföretag och näringsliv för att ge alla länder chans att hantera den omvandling som vi står inför, säger ordföranden.

Men att betala gemensamt gillas inte av alla.

– Om du frågar om det är en god idé att Danmark ska finansiera något i andra länder så säger jag att jag representerar de danskar som har svårt att få pengarna att räcka till. Så det är självklart inte vår högsta prioritet, sade exempelvis Danmarks statsminister Mette Frederiksen till den danska pressen på plats.