Bostaden har blivit en allt större affär
Lånekostnaderna och bolagsvederlagen stiger för dem som äger sin lägenhet. De som bor på hyra har det lättare just nu: hyrorna fortsätter stiga i mycket maklig takt, visar färska siffror.
På stora bostadsmarknader, som i amerikanska storstäder, är det vanligt att bostadsköpare jämför vad som är klokt: att hyra eller köpa sin bostad.
Utbudet på hyresmarknaden är då stort och brett och det går att jämföra liknande boende med varandra.
I stora delar av Finland är en sådan jämförelse sällan vettig. Ibland saknas vissa typer av bostäder på hyresmarknaden nästan helt. Det gäller till exempel stora lägenheter där utbudet på hyresmarknaden ofta är magert.
I Helsingforsregionen och då speciellt Helsingfors är situationen en annan. Produktionen av hyresbostäder har varit enorm de senaste åren. Att bo på hyra är vanligare i huvudstaden än att man äger sin bostad.
Att det går att välja mellan ägande och att hyra är en bra sak. Det ger fler alternativ för de boende.
På en sund marknad, där man kan välja det attraktivare alternativet oberoende av om det är till salu eller bjuds ut på hyra, borde sedan hyrorna och bostadspriserna utvecklas ungefär i samma takt över tid.
Det gör de inte för tillfället i huvudstadsregionen, och de har de inte gjort det under de senaste åren heller, framför allt inte i Helsingfors.
Måttlig hyresutveckling
Sedan 2015 har snitthyrorna i Helsingfors stigit med under 10 procent, vilket är mindre än inflationen.
Att köpa en bostad har däremot blivit en allt större affär. En tvåa i Helsingfors kostar upp till 35 procent mer än vad den gjorde 2015. Det är bra för för den som redan äger en bostad, och sämre för den som ska köpa sin första bostad.
Bostadsmarknaden har präglats av en obalans mellan måttligt stigande hyror och kraftigt stigande bostadspriser.
Frågan är då om en korrigering av obalansen nu har inletts.
Det nya för i år är nämligen att bostadspriserna börjat sjunka, också i Helsingfors. Årstakten i huvudstaden var -1,6 procent i augusti.
Nedgången kommer samtidigt som bolagsvederlagen stiger i många bostadsbolag. Fastighetsförbundet har bedömt att höjningen i Helsingfors blir upp till tio procent i år. Lånekostnaderna ökar likaså när räntorna klättrar uppåt – en obekant situation för bostadsköparna som vant sig vid nollränta under många år.
Att kostnaderna för boendet ökar kan lägga ytterligare press på priserna. De som köper måste räkna med större utgifter och vill knappast betala lika mycket som tidigare för sin nya lägenhet eller hus.
Hyrorna saktar in
Att bostadspriserna sjunker borde bidra till att gapet till hyresboendet minskar. Hyrorna brukar tuffa på uppåt lite oberoende av vad som händer i omvärlden.
De senaste siffrorna för hyresmarknaden som Statistikcentralen publicerade på torsdagsmorgonen visar ändå att också hyrorna saktar in.
I Helsingforsregionen steg hyrorna bara med 0,3 procent på årsnivå under tredje kvartalet, juli – september. Det ska jämföras med en inflation på cirka 8 procent.
I Helsingfors innerstad backade hyrorna med 0,2 procent jämfört med samma period i fjol. I praktiken betyder det att nya hyresavtal gjordes på lägre nivåer än tidigare.
Obalansen mellan hyresboende och ägarboende verkar alltså inte rättas till i första taget, åtminstone inte med att hyrorna stiger.
Läget kan förstås förändras om hyresvärdarna lyckas höja hyrorna kraftigt för att täcka sina stigande kostnader. De årliga hyreshöjningarna kommer ofta vid årsskiftet.
Vinnare på utvecklingen i höst är de som ska köpa sin första bostad och kan göra det till sjunkande priser. Hyresgästerna gynnas kanske allra mest – de behöver än så länge inte betala för dyrare energi och underhåll.
❞ Att köpa en bostad har däremot blivit en allt större affär. En tvåa i Helsingfors kostar upp till 35 procent mer än vad den gjorde 2015. Det är bra för för den som redan äger en bostad, och sämre för den som ska köpa sin första bostad.