Det halvfärdiga och föränderliga tjusar i Outi Markkulas Parad
Dialogiskt och lekfullt med både dans, musik och video bjuder Outi Markkulas premiär på, en av Dansens hus egna nyproduktioner inom projektet Sparks. Alla yrkesroller samarbetar som ett kollektiv och binder ihop de sceniska elementen till en fungerande helhet. NUTIDSDANS Kulkue – Parad – Parade
Koncept och koreografi: Outi Markkula, tillsammans med arbetsgruppen.
Musik: Emilia Lajunen, Eero Grundström; film och videobild: Juhani Haukka; kostymdesign: Aino Simola; ljus- och rumsdesign: Oskari Kaarne.
På scenen: Katriina Tavi, Outi Markkula, Jukka Tarvainen, Anita Vika Langoedegård, Jon Bugge Mariussen, Emilia Lajunen, Eero Grundström, Juhani Haukka. Premiär i Dansens hus, Pannhallen 19.10.
I Pannhallen på Dansens hus har Outi Markkula med arbetsgrupp skapat en avgränsad scenisk hörna, som skapar gemenskap. Den sträcker sig både till, mellan och bakom de två flankerande raderna där publiken sitter. Det sceniska blir tidvis väldigt intimt och upprätthåller känslan av att allt och alla är på samma plan och delaktiga i ett processartat skeende.
Föreställningen Kulkue – Parad – Parade är strukturerad i namngivna scener men ger intryck av att växa fram enligt en spretig mindmap-logik fylld av infall. Den har en bärande opretentiös kvalitet eller känsla av att öppna upp, föreslå, känna in och resonera istället för att manifestera och forma. Det blir definitivt en styrka och en känsla som sitter kvar även efter föreställningen. I programbladet ges den en kärnfull definition: ”Den bärande idén har varit att tillåta och upprätthålla det halvfärdiga och föränderliga”.
Ett enda kollektiv
Det samverkande eller dialogiska går igen i dansen, musiken och den i stunden registrerande videon med en känsla av lekfullhet och improvisation i ögonblicket. Väldigt tidigt blir det klart att framställningen inte separerar dansare, musiker och filmskapare i traditionella roller utan gör dem till ett enda sceniskt kollektiv.
Musiken och ljudvärlden skapas av Eero Grundström med sin organiska elektroniska musik och av
Emilia Lajunen på fiol. Fiolen har en känsla av rytmisk folkmusik som endast två gånger följs upp av en framställning med schottis och polska som referens eller klangbotten. Två gånger ingår också ”paraden” som element eller tema. Då mera som en samfälld svärm än något uttryckligen traditionellt.
Tidigare dokumenterat filmmaterial, uppspelade texter på finska och norska, historiska foton tillsammans med användningen av simultant registrerat videomaterial skapar en fungerande dynamik mellan då och nu. Allt detta ger olika skikt eller betydelser åt närvaro, åt upplevelse eller erfarenhet och åt förmedling.
Dansarna Katriina Tavi, Outi Markkula, Jukka Tarvainen, Anita Vika Langoedegård och Jon Bugge Mariussen tillsammans med två musikerna och filmkonstnären
Juhani Haukka, agerar samfällt som kollektiv och med fingertoppskänsla på sina respektive uttryck i likaledes övertygande delar.
Inom projektet Sparks erbjuds sex dansskapare möjlighet att skapa helt nya verk för Dansens hus utrymmen, med stöd av Finska kulturfonden. Kulkue - Parad - Parade ges på Dansens hus till lördag 22.10. Näst ut inom Sparks-projektet är Milla Koistinens verk Magenta Haze, som har premiär 27.10.