Skrämmande enighet om öststängsel mellan partierna
När riksdagspartierna i tisdags diskuterade bygget av ett stängsel mot östgränsen var enigheten total mellan partierna. Stängslet ska byggas, trots att det är väldigt dyrt och trots att erfarenheterna i världen visar att de inte stoppar oönskad migration. Det kallas symbolpolitik.
Det är naturligt att partier och politiker sluter leden när osäkerheten kring den grundläggande säkerheten är stor. När många är rädda är det bara naturligt att partier inte bråkar och gläfser i onödan utan lägger politiska och ideologiska skillnader åt sidan. Det har vi sett under pandemin, särskilt i början då kunskapen om coronaviruset var liten och rädslan stor.
Efter det ryska anfallet mot Ukraina uppstod ett helt annat slag av hot. Det väckte till liv en kollektiv finländsk erfarenhet av rädsla och ilska. Även i det här läget var den politiska enigheten stor. Därför var det möjligt att så snabbt ändra kurs i säkerhets- och utrikespolitiken och besluta att Natooptionen ska utnyttjas och att Finland ansöker om medlemskap.
Redogörelsen om förändringar i den säkerhetspolitiska miljön som regeringen gav till riksdagen i april skulle analysera alla säkerhetspolitiska alternativ som var tänkbara för Finland. Det uppstod ändå ingen större debatt.
Men processen kring Natomedlemskapet var grundlig och det var viktigt att riksdagen och alla partier, trots att det gick snabbt, fick säga sitt. Alternativet hade varit att ledande politiker som presidenten och statsministern i ett tidigt skede hade flaggat för ett Natomedlemskap. Det skulle ha lett till att processen hade fått en annan karaktär.
När det gäller att bygga ett stängsel vid östgränsen – först ett pilotprojekt och sedan ett längre staket på 130–260 kilometer – inger ändå den totala enigheten betänksamhet.
Statsminister Sanna Marin (SDP) hade sammankallat ett parlamentariskt möte (HBL 19.10) mellan alla riksdagspartier på tisdagseftermiddagen. Det gällde säkerheten vid östgränsen men handlade i praktiken om just stängslet. Efter det slutna mötet blev det klart att alla partier tycker det ska byggas.
Sanna Marin sa att hon litar på Gränsbevakningsväsendet som anser att ett stängsel behövs. Nu ska 6 miljoner för pilotprojektet anslås i en tilläggsbudget, och 140 miljoner i ett kompletterande budgetförslag för 2023. Den totala kostnaden beräknas bli flera hundra miljoner.
Stängslet ska inte byggas längs hela gränsen utan på avsnitt där det finns vägar eller på annat sätt kan vara lättare att överskrida gränsen, ofta i närheten av gränsövergångar och främst i sydöstra Finland. Vid staketet byggs en längsgående väg och på själva staketet kan man fästa apparatur som gör gränsen lättare att övervaka. Det skulle vara flera meter högt och försett med taggtråd.
Syftet är att förhindra rysk hybridpåverkan i form av stora mängder människor som samtidigt försöker ta sig från Ryssland. Vid Belarus gränser till Polen och Ryssland förekom en sådan hybridaktion för ett år sedan.
Problemet är att hittills tycks inga andra än Gränsbevakningsväsendet ha hörts om nyttan med stängslet. Jussi P Laine är forskare vid Östra Finlands universitet och säger i HBL (20.10) att så gott som all forskning kring stängsel och andra gränshinder visar att de inte hindrar migration.
Laine kritiserar inte Gränsbevakningsväsendet och han förstår också att folk är oroliga när det säkerhetspolitiska läget har förändrats så dramatiskt i Finlands närhet. Han är kritisk till att beslutsfattarna inte har hört andra än Gränsbevakningen.
När man ser på hur gränsstängsel på olika håll i världen har fungerat visavi migrationen är slutsatsen att de inte håller migranter och flyktingar borta. I stället tar människor större risker, som vi har sett vid Medelhavet. Människosmugglarna får också bättre affärsmöjligheter.
Enligt Laine är stängsel inte totalt utan effekt, men de negativa effekterna är betydligt större än nyttan. Det gäller migranter som olagligt tar sig in i andra länder – vilket de oftast gör för att det inte finns några lagliga sätt – men också om en genuin massflykt skulle ske från Ryssland.
Det är intressant att 2000-talet har varit gränsstängslens förlovade tid. Helsingin Sanomat har sammanställt fakta om gränshinder nu och tidigare. Under kalla kriget byggdes 11 gränsmurar, på 2000-talet har ungefär 80 gränsmurar eller gränsstängsel byggts globalt.
Ett gränsstängsel är på olika sätt symbolpolitik. Dels visar politikerna att de gör något och att de tar folks oro på allvar. Dels visar de tyvärr också att de tror att det är rätt att bygga murar i syfte att stänga folk ute. Sådan symbolpolitik brukar nordiska länder inte syssla med och det är inte heller förenligt med de värderingar nordiska länder och EU säger sig stå för.
Riktigt skrämmande blir det om det finns politiker som av rädsla för ”den allmänna opinionen” inte vågar föra fram sin åsikt. Hur tänker SFP, De Gröna och Vänsterförbundet?