Backa backar bandet – 1800-talet nästa!
Historiehumor? Coffee table-trams? Det är svårt att genrebestämma Alfred Backas nya bok, men oberoende av vilken genre det rör sig om så råkar det vara en som han behärskar.
Finland 1800-nånting. 1807–1917 Alfred Backa Schildts & Söderströms 2022
Komikern Alfred Backa har redan ett par böcker bakom sig. Finland hundranånting. 1917–2017, som utkom 2016 inför Finlands hundraåriga självständighet, simulerade tidningsformatet och gick uppslag för uppslag igenom seklet med tillhörande tidstypiska markörer. Boken presenterade de senaste hundra åren så som de säkert aldrig blivit presenterade förut.
Samma koncept återvänder när Backa backar bandet och serverar oss en prequel, Finland 1800-nånting.
Nånting är boken, helt klart, men genren är fortfarande lika svår att ringa in. Humorhistoria? Historiehumor? Coffee tabletrams? För den är ju faktiskt snyggt layoutad och rätt vacker att titta på? Och går lika bra att bläddra i lite på måfå som att läsa från pärm till pärm.
Kriget som breakup med Sverige
Hur som helst är det en spirituell historiegenomgång där humor och allvar blandas. I små ”artiklar” bjuder denna fiktiva publikation på ett mångsidigt urval som blandar högt och lågt ur både den finska historien och världshistorien.
Boken täcker åren 1807–1917. Bland de självskrivna nedslagen finns förstås 1808–09 års krig, vars följder sätter sin prägel på hela seklet för Finlands del. Relationen till Ryssland är dysfunktionell, och Sverige har helt klart gått vidare. Den finska nationalismen växer fram, trevande till en början ( ”Finland är – men vad?”), sedan starkare.
Också i övriga världen bråkas det, samtidigt som industrialismen och nya uppfinningar som telegrafen och telefonen gör sitt intåg. I Europa växer missnöjet, och från Amerikas förenta stater meddelas först att de säger tack och hej åt Storbritannien, och senare att de passar på att kriga lite inbördes också.
”På ostfronten något nytt!”
Formatet erbjuder många roliga vändningar. Det är heller ingen hejd på ordvitsar, men den språkliga medvetenheten slutar inte där. Backa låter språket ha en ospecificerad gammaldags klang, som framträder olika mycket i olika partier av texten utan att det blir krångligt att läsa. Ofta bryter ett modernt tilltal igenom för komisk effekt.
Humorn sitter förstås lika mycket i den samhällskritik som framträder i ironiska kommentarer. Redan 1811 förekommer denna hälsning från redaktionen:
”Den noggranna läsaren har kanske noterat att det är väldigt lite kvinnor med i nyheterna. Vi lovar att lägga stor redaktionell möda på att se till att det fortsätter så.”
Ett annat mindre smickrande faktum i Finlands historia syns i att nyheter från Lappland ackompanjeras av konstaterandet att ingen har tagit hänsyn till de som bor där, ”helt enligt traditionen”.
På annonssidorna finns glada utrop som ”På ostfronten något nytt!” när Finland börjar tillverka ost i större skala. Paren Topelius och Freud meddelar om sina respektive söners födelse. Vi får också veta att Ludwig van Beethoven är dö-dö-dö-död.
Bland jobbannonsernas avsändare finns bland annat Sverige, som lediganslår tjänsten som landets monark efter Karl XIII.
Humoristisk helhetsbild
Backa förmår antagligen roa de flesta, både de som redan läst x antal hyllmeter historieböcker och de som sysselsatt sig med vad som helst utom just det. Texten kan läsas på olika nivåer och olika läsare snappar upp olika referenser.
Man ska kanske akta sig för att grunda all sin historiekunskap på den här boken, men mitt i allt lär man sig ändå något nytt, eller drabbas av lust att kolla upp något och läsa vidare.
Den som, liksom jag själv, tidigare betraktat det finska 1800-talet med svalt intresse, märker kanske efter avslutad läsning att man liksom av misstag, utan ansträngning, fått en bättre helhetsbild. Backa konkurrerar inte med historieundervisningen eller andra historieböcker, men han kompletterar dem.
Backa har nu en fin helhet med humoristisk historia bakom sig, och jag har egentligen inte mera att säga om saken.
Men jag tänker mig att Finlands historia själv kanske skulle vilja tillägga något i stil med ”du och jag, Alfred”.
❞ Backa låter språket ha en ospecificerad gammaldags klang, som framträder olika mycket i olika partier av texten utan att det blir krångligt att läsa. Ofta bryter ett modernt tilltal igenom för komisk effekt.