Äldre med synnedsättning faller mellan stolarna

Just nu behandlar riksdagen införandet av en åldersbegränsning i lagen om funktionshinderservice. Förslaget medför att personer som får en synnedsättning efter att de uppnått pensionsåldern i huvudsak inte kommer att ha rätt till tjänster som finns inom funktionshinderservicelagstiftningen – tjänster som de är berättigade till att få i dag.

Att införa en åldersbegränsning är mycket problematiskt. En äldre person med synnedsättning behöver oftast helt annat stöd än det som erbjuds via äldreomsorgslagen och socialvårdslagen. Det kan handla om belysningsanpassning, tillgång till hjälpmedel och kunskap för att kunna röra sig självständigt. Det stöd som erbjuds via socialvården och äldreomsorgen utgörs primärt av vård och omsorg, vilket personer med synnedsättning inte i första hand behöver. De behöver stöd för självständighet och en fungerande vardag, trots synnedsättning.

Konsekvenserna av detta förslag kan vara att tiotusentals äldre med synnedsättning inte får det stöd de behöver och kan därmed inte uppnå den självständighet och delaktighet de har rätt till. Risken är då att äldre personer med synnedsättning blir isolerade och att deras funktionsförmåga minskar. Därtill ökar risken för skador och olyckor.

Om detta förslag till funktionshinderservicelag klubbas igenom leder det till att personer med synnedsättning blir mer beroende av anhöriga och på lång sikt även av mer krävande insatser av samhället. I dag omfattas personer som har ickeåldersrelaterade ögonsjukdomar av funktionshinderservicelagen. Förbundet Finlands svenska synskadade föreslår att nuvarande rättspraxis gällande vilka personer som omfattas av lagen bevaras.

Veera Florica Rajala socialpolitisk sakkunnig, Förbundet Finlands svenska synskadade