Polisingripande kan gynna Lula da Silva i valspurten

Lula da Silva har sakta men säkert tappat i den stenhårda kampen om vem som ska leda Brasilien. Men nu på sluttampen får han oväntad medvind. Polisgripandet av en Bolsonarotrogen politiker blev så blodigt att många väljare vill ta avstånd.

Det är ett splittrat land som går till den avgörande valomgången på söndag. Lite renodlat kan man säga att det är två sorters nostalgi som styr.

Hälften av väljarna längtar tillbaka till det socialdemokratiska styret för drygt ett decennium sedan, och röstar därmed på Lula da Silva. Den andra halvan längtar efter ännu äldre tiders ordning och reda, och hoppas därmed på Jair Bolsonaro, som varit president under tumultartade former över pandemiåren sedan 2019.

Lula, president 2003–2010, har länge lett väldigt klart i opinionen. Därför blev hans anhängare besvikna när han för fyra veckor sedan vann första omgången över Bolsonaro med ”bara” 5 procentenheter. Och sedan dess tyder en del opinionsmätningar på att marginalen kan ha minskat ytterligare.

Men Paola Sartoretto, Brasilienkännare och docent vid högskolan i Jönköping, påpekar att fallet med Roberto Jefferson nu innebär ett hack i kurvan för Bolsonaro. Gripandet av den tidigare kongressledamoten Jefferson, allierad med presidenten, häromdagen blev en blodig påminnelse om hur våldspräglat det brasilianska samhället är.

Barrikaderade sig

69-årige Jefferson hade uppträtt så hotfullt, i synnerhet mot en domare i landets högsta domstol, att en insatsstyrka skickades för att gripa honom i bostaden utanför Rio de Janeiro. Men då barrikaderade han sig, och direktsände på sociala medier att han skulle slåss och ”inte ge upp”.

– Han hade granater och sköt mot polisen, säger Paola Sartoretto.

Både poliser och en journalist skadades, och det våldsamma dramat i det lilla samhället Comendador Levy Gasparian fick massiv uppmärksamhet. Att Bolsonaro snabbt tog avstånd från Jefferson, som leder partiet PTB, hjälpte inte.

På bilder från presidentpalatset Planalto i Brasília syns hur Jefferson och Bolsonaro umgåtts de senaste åren. Och många ser uppenbarligen likheter mellan de två männens hatfyllda retorik mot meningsmotståndare.

– Det har blivit en stor mobilisering på sociala medier som verkar ha haft en negativ effekt för Bolsonaro, säger Sartoretto.

Större klyftor

Den går ut på att ytterhögerpresidentens fyra år vid makten inneburit ännu större klyftor, och mer av ”den starkes rätt” både mellan invånarna och i exploateringen av Amazonas regnskogar och annan natur.

– De väljarna ser ett hot mot landet och demokratin. En del av dem gav Bolsonaro chansen 2018, men har sedan sett hur det gått under pandemin, och att det blivit sämre för den undre medelklassen.

Likt sin själsfrände Donald Trump i USA har Bolsonaro gjort så lite som möjligt åt pandemin, vilket resulterat i extra många offer i Brasilien. Högerpresidenten har också länge målat upp de grymma diktaturåren 1964–1985 som en tid av lag, ordning och lugn och ro. Detta skrämmer många – samtidigt som andra lockas.

– Det finns en del väldigt konservativa människor, som tycker det var mycket bättre under diktaturen: Alla ska veta sin plats och sin roll, om de är fattiga så är det deras fel – den typen av väldigt konservativ syn på samhället, säger Paola Sartoretto.

Har skapat ”argt Brasilien”

Den synen innefattar ofta också motstånd mot abort- och hbtq-rättigheter, en längtan efter traditionella familjevärderingar – och en skoningslös syn på brottsligheten.

Lula-sidan svarar att den hårda linjen förstör Brasilien.

– Han har stöpt om delar av vårt samhälle till ett argt Brasilien, som hatar och ljuger, säger Lula enligt nyhetssajten G1.

– Det är respektlöst mot samhället.

Vänsterledarens kampanj försöker också lära sig av det oväntat svaga resultatet den 2 oktober genom att få fler att rösta. Och får hjälp på traven av ett domstolsbeslut att kollektivtrafiken ska vara gratis på valdagen, rapporterar Agência Brasil.

– Annars hade en del tvingats välja mellan att ha råd att åka och rösta eller äta lunch. Men fria transporter i till exempel São Paulo kan gynna Lula, tror Sartoretto.

Efter att opinionsmätningarna misslyckades i första omgången är dock ingen säker på slutresultatet nu.

– Tendensen är att Lula vinner. Men mycket kan hända, säger Paola Sartoretto.