Tyskarna simmar i 15-gradigt vatten – resten av spartalkot är bara jobbigt
Kallt vatten är inget problem för badande tyskar, när Berlin sparar på alla uppvärmningskostnader. Men energikrisen drabbar tyskarna hårt – företag går i konkurs och folk kämpar med höga räkningar. HBL besöker ett land som har släckt ner belysningen och fyllt alla gaslager för att klara den kommande vintern.
Utomhusbadethar stängt för dagen, men utanför sitter några simmare för att få i sig lite termoskaffe och en müslistång. Den här dagen är det varmt, över 20 grader i solen. Men vattnet i bassängen värms inte den här hösten, eftersom hela Tyskland sparar energi. Den här dagen är det bara 15 grader i vattnet, vilket i och för sig är två grader varmare än för någon vecka sedan, tack vare de senaste ljumma dagarna.
– Folk ser mycket gladare ut när de kommer ut från badet! säger Anja. Hon står och hoppar på stället för att få upp värmen. I den här staden värms heller inga kommunala bastur.
Alltjämnt kommer badarna hit uttryckligen för att motionera – det är inte frågan om några snabbdopp. Dieter simmar en kilometer varje dag.
– Det svala vattnet gör det bara bättre, det är alldeles super! Från kommunens sida blev de säkert förvånade över att folk faktiskt gillar det här, säger Dieter.
Arne Pitersen sitter i bara kalsongerna och värmer sig i solen utanför badet.
– Jag räknade ut att det tar lika mycket energi per dag att värma en stor pool som det tar att värma ett hushåll för ett helt år. Vi får acceptera är kallt, bara badet kan hålla öppet, säger Pitersen.
Svårt att koppla bort gasen
Av alla att döma har kallbadet snarare höjt än sänkt livskvaliteten för invånarna här i Kreuzberg, trots att vi talar om en pågående energikris. Det är nämligen inget litet projekt när ett land, som till stora delar har varit beroende av rysk gas ska göra om hela sin energistrategi på några korta månader. Energipriserna har redantidigare varit höga i Tyskland, men i synnerhet efter att det blev ett totalstopp för importen av rysk gas har varenda tysk känt av energikrisen i vardagen.
Gasen är den näststörsta energikällan i Tyskland, efter oljan, och den står för en femtedel av hela energimarknaden. Den har varit denviktigaste energikällan för industrin. Nu uppmanas alla att hålla uppvärmningskostnaderna nere.
Tyskland har gått in för alarmberedskap som är den andra nivån på en tregradig skala då det handlar om försörjningsberedskapen.
Den tredje nivån kallas nödläge, då skolor, sjukhus och hushåll prioriteras fram om vissa delar av den privata branschen.
Men för många företag innebär de högre energipriserna en ekonomisk smäll. Till exempel bagerierna, som är energiintensiva småoch medelstora företag, har svårt att klara sig.
– Man märker här i Berlin att mindre affärer kämpar för sin överlevnad, först på grund av coronan och nu på grund av det här, säger Anja.
Den tyska regeringen har visserligen utlovat ett enormt stödpaket på 200 miljarder euro för att medborgarna ska klara av de högre kostnaderna i vinter. Den socialdemokratiskt ledda regeringen vill till varje pris undvika att energikrisen blir en social kris. Det har talats om ett pristak för energiräkningarna, så att staten subventionerar den andel somstiger över en viss summa.
Anja är kritisk till att alla inte deltar i spartalkot så mycket som de kunde.
– Många har varit dåliga på att spara energi redan tidigare, i synnerhet skolorna. Tidigare i höstas värmde de upp dem, och nu har de fortsatt med det, trots att vi har 15–20 grader ute. Eller så har de luftkonditioneringen på. Och gymmen gör det samma, de har till och med golvvärmen på i omklädningsrummen! säger Anja.
Mörkt på stan
Men visst märks det i gatubilden i Berlin att det är energispar på gång. Det är förbjudet att lysa upp fasaderna eller ha storbildsskärmar ute på stan. Skyltfönstren har släckt ner belysningen och bara gatlyktorna är tända på kvällen. Folk rör sig på stan, men i mindre utsträckning än det ständiga stimmet somär typiskt för metropoler. Det kännspaka tvtornet vid Alexanderplatz är nedsläckt den här hösten. Det är också lag på sänkt inomhustemperatur, som tillåts vara högst 19 grader på en arbetsplats.
Begränsningarna påminner både en tysk och en finländare om oljekrisen på 1970-talet. Iris Uhlenbruch var ung då.
– Jag som är född på 60-talet tänker att det är bra att man talar om energiproblemet nu. Unga har inte samma förståelse, och vi kan inte slösa så in i helvete med energi, säger Iris.
Tyskland har fått stå ut med mycket kritik för sin felbedömning då det gäller beroendet av rysk gas. Regeringen Scholz, som har suttit kortare än ett år, har ändå sett till att det finns energi för tyskarna i vinter, även omlandet har fått betala dyrt för gasen. Tyskland köper gas från Norge, Nederländerna och Belgien, och naturgas i flytande form från USA. Gaslagren är nästan helt fyllda och räcker för att klara två vintrar, omdet blir brist.
Vid årsskiftet kommer de två första flytande LNG-terminalerna att tas i användning och fler är under arbete. Det går inte så snabbt att byta till andra energiformer då en stor del av infrastrukturen är beroende av gasen. För alla tyskar är det heller inte självklart att den nya gasen är bättre än den ryska.
– Nu betalar de tio gånger mera för den nya gasen än den ryska. Stora företag etablerar sig hellre i andra länder, eftersom det blir så dyrt här, säger Dietmar Klawitter. Han har inte har lust att delta i sparkampanjen, bara för att andra gör dåliga beslut.
– Det är politikerna som ska lösa det här. De borde vara hårdare mot dem som nu gör extra stora pengar på vår energibrist, säger han.
Den som jämför med finländsk energipolitik kan ha svårt att förstå den tyska. Landet håller på att stänga ner kärnkraften, och har gett tilläggstid för de tre sista kärnkraftverk bara till mitt av april. I stället har landet återknutit flera kolkraftverk till elnätet, vilket ökar koldioxidutsläppen. Kärnkraften är ett rött skynke i synnerhet för de gröna, somsitter i regeringen.
Samtidigt har landet höjt sitt klimatmål och lovar att bli koldioxidneutralt femår tidigare än planerat, det vill säga år 2045. Vindmöllor syns i långa rader vid horisonten, när manser Berlin från 27:e våningen i hotellet. De förnybara källorna står faktiskt redan för över 48,5 procent av energin och Tyskland.
Och gänget som dricker termos vid utomhusbadet har en hälsning till beslutsfattarna i Kreuzberg.
– Bassängen kunde värmas upp med solceller. Då skulle den bli helt självförsörjande.