Uppfinnare hoppas på ny vind i seglen
Tio år efter att det statliga stödet till Uppfinningsstiftelsen ströps ser det nu igen ljusare ut för enskilda uppfinnare. Läget borde äntligen förbättras då en landsomfattande tjänst lanseras nästa år för evaluering av tusentals nya uppfinningar. Men fortfarande återstår frågan vem som skall finansiera utvecklingen av en idé som initieras av en privat uppfinnare eller forskare?
Finland har tidigare internationellt legat i toppen med att skapa innovationer. Enligt den globala organisationen för industriella rättigheter, WIPO, låg innovationsindex för Finland år 2021 ännu på sjunde plats. I år har vi sjunkit till nionde medan Schweiz, USA och Sverige toppar listan. Den här artikeln fokuserar på enskilda innovatörer.
Uppfinnarna i vårt land har en längre tid undrat hur eller om de alls skall bli noterade av samhället eller myndigheterna. Det här ska ses mot bakgrunden att Uppfinningsstiftelsens finansiella utdelning till enskilda uppfinnare och innovatörer upphörde år 2013, då Handelsoch industriministeriet, Sitra och Finska Kulturfonden stoppade sina årliga anslag till stiftelsen.
Myndigheterna motiverade nedkörningen av Uppfinningsstiftelsen, som grundades 1971, med att det inte är statens sak att finansiera enskilda uppfinnares idé- och utvecklingsprojekt. Statsstödet av innovativ verksamhet är därför numera helt inriktat på företagsstöd via Business Finland och privat riskfinansiering. Det innebär att uppfinnare utan kopplingar till företagsvärlden inte längre får finansiellt stöd av någon instans, vilket har upprört många inom branschen.
Uppfinningsstiftelsens tidigare verksamhet och vision för framtiden är nu belyst av stiftelsens ledning i jubileumssskriften ”Idé, uppfinning och världserövring, Uppfinningsstiftelsen 50+50 år”. Besvikelsen över att statsstödet upphörde för närmare tio år sedan framgår tydligt. Stiftelseordföranden, TL Juhani Talvela, konstaterar i skriften att 97 procent försvann 2013 och bara skalet blev kvar då staten och de övriga finansiärerna upphörde med stödet.
Å andra sidan medger man att förutsättningarna för innovativa företag radikalt förändrats under de senaste tjugo åren. Idéer måste söka nya vägar till marknaden, vilket bland annat Linus Torvalds Linux operativsystem, airbnb och det finländska företaget Wolt tydligt visat.
En av landets framgångsrikaste uppfinnare och startup-företagare de senaste femtio åren är tekniker Göran Sundholm. Hans första lyckade uppfinning, vilken erhöll stöd av Uppfinningsstiftelsen redan på 1970-talet, var en högtrycksfläns inom hydrauliken, den andra gällde en patenterad metod för rening av hydraulikrör och den tredje, sprinklersystemet Hi-Fog. I dag installeras Sundholms fjärde uppfinning, Metro Taifun för frakt av avfall i storstaden Mekka, som blir världens näst största avfallsstation.
Få finländska uppfinnare kan mäta sig med Sundholm, både räknat i antalet beviljade patent - över tusen internationella patent - och i ekonomisk framgång. Han förtjänade över 100 miljoner euro då han 2007 sålde företaget Marioff som tillverkar Hi-Fog till United Technologies Corporation i USA. Han framstår därför som ett unikt exempel på framgång med egna uppfinningar.
Uppfinningsstiftelsens främsta uppgift, som alltså idag lyser med sin frånvaro, var ursprungligen att välja ut vilka businessidéer som anses utvecklingsbara och värda att få stöd och vilka inte. Stiftelsen delade mot slutet av sin egentliga verksamhet ut ca 5 miljoner euro vilket motsvarade under 2 procent av Business Finlands innovationsstöd till små och stora företag. Det uppges att 10-20 procent av projekten lyckades, alltså kommersialiserades.
Siffrorna som avslöjas av Uppfinningsstiftelsen visar att gallringen av idéer varit extremt hård, vilket analogt visar sig i den marknadsmässiga nyttan av riskfinansieringen. Ett fåtal uppfinningar klarar av vägen från idé till produkt eller tjänster på marknaden. Stiftelsens statistik är intressant för den visar att det i snitt har framlagts närmare 1000 idéer för att vaska fram en kommersialiserad uppfinning eller innovation!
Av någon anledning gick man efter år 2003 in för en ny politik, som enligt många bedömare ses som orsaken till att staten till slut drog in stödet till stiftelsen. Tanken var att evalueringen av lovande uppfinningsförslag kunde effektiveras med hjälp av utomstående konsulter. Konsultverktygen gick under de finska namnen TuoteStart och Tuoteväylä.
Ett femtiotal, mestadels enmans konsultbolag med ringa erfarenhet av innovationsprocessen, uppstod snabbt på marknaden. Konsultkostnaderna sköt kraftigt i höjden och halverade till slut det finansiella stöd stiftelsens kunder ansökte om. Nyttan av evalueringens outsourcing till utomstående konsulter har aldrig granskats av myndigheterna, vilket ställer stiftelsens evaluering av bidragsansökningar under åren 1971-2003 i egen regi i betydligt bättre dager.
Det länder den nuvarande ledningen av Uppfinningsstiftelsen till heders, att man inte gett upp hoppet om en fortsatt verksamhet med huvudsaklig fokus på den enskilda innovatören, trots att de finansiella resurserna i dag saknas. Det nya konceptet Idéförädling-Ideajalostamo skall på sikt bli en tjänst för evaluering av tusentals nya uppfinningar inklusive personlig sparring med hjälp av externa innovationsexperter och nätverk. Den nya landsomfattande tjänsten lanseras nästa år och kommer åtminstone delvis att bli avgiftsbelagd.
Med lärdom av 2000-talets dyra konsultutredningar får man utgå från att Uppfinningsstiftelsen hittar andra effektiva metoder att identifiera lovande projekt. Men även om man lyckas skilja agnarna från vetet, återstår frågan vem som skall finansiera utvecklingen av en uppfinning eller businessidé, som initieras av en privat uppfinnare eller forskare? Staten kommer knappast att ta ett steg tillbaka och på nytt finansiera uppfinningar och innovativa businessidér utan ett företag i bakgrunden. En idéförmedlingtjänst kunde i teorin hjälpa stiftelsen att hitta en intresserad samarbetspartner i industrin eller alternativt ett avtal med businessängelnätverket Fiban.
Här finns mycket ogjort arbete och fördomar att besegra både inom uppfinnarkretsar och i företagsvärlden. Finland ligger tex efter Sverige i fråga om företagens entusiasm att köpa rättigheter och licenser för externa uppfinningar.
❞ Även om man lyckas skilja agnarna från vetet, återstår frågan vem som skall finansiera utvecklingen av en uppfinning eller businessidé, som initieras av en privat uppfinnare eller forskare?