Fyra i rad
Det positiva stämningsläget på världens aktiemarknader höll i sig under den gångna veckan, trots höga inflationssiffror, en räntehöjning med 75 punkter från ECB och fortsatta geopolitiska spänningar. Inte minst i Europa var optimismen påtaglig, med uppgångar på 3–5 procent på de flesta större marknader. Helsingforsbörsen orkade inte riktigt följa med kusinerna i Europa uppåt, men klättrade ändå 1,6 procent under veckan Det var fjärde uppgångsveckan i rad, något vi inte sett sedan i juli.
Bolagsrapporterna är en viktig förklaring till börsernas styrka. Resultaten för tredje kvartalet har i de flesta fall överträffat analytikernas förväntningar med god marginal. Av de nitton OMXH25bolag som rapporterat hittills har tretton redovisat klart högre rörelseresultat än marknaden räknat med. Under veckan som gick såg vi bland andra verkstadsbolag som Cargotec, Metso Outotec och Konecranes redovisa resultat som var 10–40 procent högre än analytikernas förväntningar. Totalt sett har rörelseresultaten varit drygt 6 procent bättre än konsensusestimaten, vilket är nästan dubbelt så mycket som genomsnittet för de senaste fem åren.
Vad är det då som överraskat investerarna? Tittar vi närmare på siffrorna för de stora bolagen kan vi se att intäkterna varit ca 4 procent högre än prognoserna, vilket alltså innebär att vinstmarginalerna också varit klart bättre än väntat. I många fall ser vi att de prishöjningar som genomförts under 2021 och 2022 (och som varit en bidragande orsak till den höga inflationen) nu börjar få genomslag i resultaträkningarna. Samtidigt verkar det som om kostnadstrycket från insatsvaror och frakter i viss mån har dämpats något,
❞ Både i USA och Europa föll marknadsräntorna – speciellt de längre löptiderna – på bred front efter att spekulationerna om att centralbankerna kommer att sänka takten i räntehöjningarna inom kort. Vilket inte verkar helt orimligt, givet kommunikationen från Federal Reserve och ECB.
vilket ger ett visst hopp om att lönsamheten kan hålla uppe någorlunda även då volymerna viker nedåt under de närmaste kvartalen.
Men det var inte bara bolagsrapporterna som lyfte marknaderna. Både i USA och Europa föll marknadsräntorna – speciellt de längre löptiderna – på bred front efter att spekulationerna om att centralbankerna kommer att sänka takten i räntehöjningarna inom kort. Vilket inte verkar helt orimligt, givet kommunikationen från Federal Reserve och ECB. Skulle räntemarknaderna ha rätt i det antagandet återstår ”bara” att vänta på botten i konjunkturcykeln. Ledande indikatorer har nu fallit till nivåer där de typiskt sett brukar bottna, och även om det tar några månader till innan de vänder uppåt är det inte ovanligt att aktiemarknaderna börjar diskontera det betydligt tidigare.
Jag tror att det är lite för tidigt att blåsa ”faran över” för fortsatta nedgångar i aktiemarknaderna. De närmaste månaderna kommer vi att få se en fortsatt inbromsning i efterfrågan, och det är inte troligt att centralbankerna byter fot helt i penningpolitiken under det kommande året. Men även om det inte är slutet på nedgången, så kan det faktiskt vara början till slutet som vi nu ser. Om vi försöker lyfta blicken och spå ekonomisidornas rubriker om ett år tror jag att de domineras av budskap om konjunkturförstärkning och lägre räntor. Vilket är vad aktiemarknaden verkar se fram emot.