Världen är beroende av ett Kina som isolerar sig allt mer
Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har trots varningar sålt en del av hamnen i Hamburg till kineserna. Kina äger logistik i Nordsjö hamn, men några planer på att sälja finska hamnar finns inte. Vårt beroende av Kina är långt större än beroendet av Ryssland varit.
På Kinas partikongress för ett par veckor sedan stärkte ledaren Xi Jinping sitt grepp om makten. Han omger sig nu med en centralkommitté som huvudsakligen består av ja-sägare. Det betyder bland annat fortsatta coronarestriktioner och nedstängningar av stora delar av samhället.
Fast egentligen är det inte så mycket som förändras, Kina har redan en längre tid gått både mot att isolera sig och mot att koppla loss sig från USA. Samtidigt har USA infört restriktioner som gäller export av teknologi till Kina, omtalar forskningsdirektör Mikael Wigell vid Utrikespolitiska institutet. Också importen har begränsats.
– USA kan göra det, situationen är besvärligare för Europa och för Finland. Kina har i många år köpt in sig både i infrastruktur och i teknologiföretag här, säger Wigell.
Som exempel nämner Wigell att Kina köpt hela värdekedjan för batteritillverkning, kineserna behärskar nu allt från gruva till färdiga batterier och ackumulatorer. För Europa och den gröna omställningen är det här en svår sits, påpekar forskningsdirektören.
Att vi är betydligt mer beroende av Kina än vad vi någonsin varit av Ryssland, understryker också Juuso Kaaresvirta, äldre forskare vid Finlands Banks forskningsenhet för tillväxtekonomier Bofit. Kina behärskar inte bara 90 procent av de kritiska metaller och mineraler vi behöver utan också teknologi och vissa mediciner.
– Riskerna då det gäller Kina är av en alldeles annan magnitud än de risker vi haft i vårt energiberoende av Ryssland. Kina har it-teknologi och elektronik vi inte kan få på annat håll, säger Kaaresvirta.
Söker alternativ
Förhållandet mellan Kina och USA som varit spänt länge har skärpts ytterligare i och med konflikten kring Taiwan. Det har också lett till en frikoppling mellan den kinesiska ekonomin och den amerikanska ekonomin och restriktioner för kinesisk teknologi. Det har bland annat teknologijätten Huawei fått känna av genom begränsningarna av verksamheten i USA.
Inom EU ligger nu flertalet förslag till att minska beroendet av inte bara Ryssland utan också av Kina för behandling. Det gäller att hitta alternativ för allt från komponenter till kritiska mineraler. Målet är att stärka EU:s möjligheter att klara sig på egen hand.
– Det är bra, men det här är något som borde ha gjorts tidigare, det är för sent att stiga tidigt upp nu, säger Wigell.
Han konstaterar att Kina i allmänhet inte använt sig av ekonomisk utpressning, men att det är någonting som kan komma att vända nu. Han pekar på Litauen som Kina infört sanktioner mot efter att Litauen öppnat diplomatiska förbindelser med Taiwan.
Litauens ekonomi är inte speciellt beroende av Kina, men enligt Wigell kan landet statuera exempel för kinesiska reaktioner för länder som går emot Kinas intressen. Australien är ett annat land där dåliga diplomatiska förbindelser lett till begränsningar i handeln.
– Vi kan vänta oss ett tuffare Kina som använder sig av beroendeförhållanden. Många länder kan lätt bli brickor i det här spelet och Kina slår säkert gärna en kil mellan EU-länderna, säger han.
I Europa och EU har kinesiska företag etablerat sig med företagsköp både inom infrastruktur och teknologi.
Beroendet av Kina har ökat och det är något Kina också kunnat använda till sin fördel, påpekar Wigell.
– Det kan man se till exempel genom att det finns länder som inte längre förhåller sig så kritiska till människorättsfrågor i Kina och det är ett problem, säger han.
❞ Vi kan vänta oss ett tuffare Kina som använder sig av beroendeförhållanden. Många länder kan lätt bli brickor i det här spelet och Kina slår säkert gärna en kil mellan EU-länderna.
Mikael Wigell
forskningsdirektör, Utrikespolitiska institutet
Tyska affärer
Men EU:s strävan efter att minska beroendet av Kina slår inte heller igenom i alla medlemsländer. EU:s starka stat Tyskland går genom två aktuella affärer rakt emot den linjen.
Hamburgs hamn är bara den senaste affären där europeisk infrastruktur säljs till kineserna. Den kinesiska statskoncernen Cosco får i den tyska hamnstaden köpa 24,9 procent av en terminal som ingår i hamn- och logistikkoncernen HHLA.
En lång rad tunga instanser har varnat för att släppa in Kina i hamnen, som är en av Europas största. Bland dem finns tyska inrikes-, utrikes-, försvars-, finans- och näringsministerierna som alla har avrått från affären. Det har också säkerhetsmyndigheter och EUkommissionen.
Tyska regeringen är dessutom på väg att ge klartecken för en försäljning av halvledartillverkaren Elmos till den svenska konkurrenten Silex. Silex är i sin tur ett helägt dotterbolag till kinesiska koncernen Sai Microelectronics. Affären är politiskt känslig på grund av det kinesiska ägandet.
Hamnarna nationella
Köpet i Hamburg har aktualiserat frågan om kinesiska köp av infrastruktur i Finland. Vd för Helsingfors hamn Ville Haapasaari uppger ändå att inget direkt kinesiskt ägande finns i de finländska hamnarna. Hamnarnas ägande regleras i viss mån av lag för att trygga försörjningsberedskapen, omtalar Haapasaari.
Däremot finns kinesiskt ägande i bakgrunden i en del fastigheter i anslutning till hamnarna. Till exempel i Nordsjö ägs ett logistikcentrum av ett kinesiskt företag. Haapasaari understryker att det är verksamhet som pågår utanför det egentliga hamnområdet.
– Vad jag vet pågår ingen diskussion om att utöka det kinesiska ägandet i Helsingfors hamnar eller i någon annan hamn i Finland, säger han.
Skogsindustrin intresserar
I Finland har kinesiska företag varit intresserade bland annat av skogsindustri. Men inte ens de kinesiska pengarna var nog för att hålla företaget Finnpulp i Kuopio på fötter. I mars begravdes planerna på en stor cellulosafabrik för 1,4 miljarder euro. Inte heller Kaidi som skulle bygga ett raffinaderi för biobränslen i Kemi har kommit till skott.
Kaicell Fibres som planerar en cellulosafabrik i Kajana har också kinesiska intressen.
Kinesiska företag har de senaste åren investerat aktivt i Finland. De företagsaffärer som kanske fått mest uppmärksamhet är förvärven av Supercell och Amer sports.
Juuso Kaaresvirta varnar för att vara för blåögd då det gäller att sälja till kinesiska intressenter.
– Samtidigt gäller det att minnas att alla kinesiska investeringar inte är politiska eller strategiska, det finns sådana med helt affärsekonomiska intressen också, säger han.
Kineserna har bland annat köpt antikroppsbolaget Hytest i Åbo och tillverkaren av kiselskivor Okmetic
i Vanda. I våras meddelade Okmetic dessutom om en utvidgning av produktionen. Den kinesiska tillverkaren av batteriet CATL och Valmet Automotive har för sin del ingått ett strategiskt partnerskap. På bilsidan är ett kinesiskt företag också största enskilda ägare i Volvo personvagnar.
Också värdepapper
Listan på industrier med kinesiskt intresse både i Norden och i Europa kunde göras lång. På den finns bland annat en fransk margarinfabrik, en brittisk medicinfabrik, ett företag för blodplasma i Tyskland och en bank i Luxemburg.
Kinesiska företag har inte etablerat sig enbart inom infrastruktur, teknologi och produktion. För ett par veckor sedan ökade den kinesiska centralbanken också sitt ägande i värdepapperscentralen Euroclear. Euroclear har sitt huvudkontor i Bryssel, men fungerar som värdepapperscentral bland annat i Finland, Sverige, Frankrike och Nederländerna.
Kinas centralbank är nu tredje största ägare, via bolaget Kuri Atyak Investment som är registrerat på
Brittiska Jungfruöarna. Med sin andel på 7,25 procent av Euroclear får också en representant i styrelsen.
Ekonomin i Kina bromsar
Den strikta coronapolitiken i Kina, färre utländska investeringar och en sjunkande import och export har fått den kinesiska ekonomin att bromsa. Enheten för tillväxtekonomier räknar med en mycket svag tillväxt i den kinesiska ekonomin i år och väntar sig att tillväxten håller sig låg de närmaste åren.
De kinesiska hushållens förtroende för den egna ekonomin är lågt, fastighetssektorn är i svårigheter och byggandet av nya bostäder minskar, skriver Bofit i sin färska prognos. Ingen snabb lösning är att vänta på någondera fronten, tror forskningsenheten.
Kinas export påverkas av den sviktande, globala ekonomiska utvecklingen och av den geopolitiska osäkerheten, heter det i prognosen. Geopolitiken och spänningarna mellan världens stormakter kommer att påverka utvecklingen också i ett längre perspektiv.
Kina skulle behöva strukturella reformer, men några sådana finns det inga uppgifter om just nu. Bofit skriver att den politiska uppmärksamheten nu främst riktas mot att förstärka ideologin och att det kan råka i konflikt med en politik som främjar ekonomisk tillväxt.
Forskningsenheten påpekar att Kina ofta av politiska skäl förskönar de siffror som beskriver det ekonomiska läget i landet. I somras medgav ändå den kinesiska ledningen att man inte kommer att nå den bnp-tillväxt på 5,5 procent som var målet.
Den verkliga tillväxten har ofta stannat under de siffror Kinas ledning presenterat. Bofit räknar med att tillväxten ligger på samma nivå som den globala, mellan 2 och 3 procent de närmaste åren.
Kina har också en demografisk utmaning med en befolkning som åldras snabbt. I fjol minskade antalet nyfödda för femte året i rad samtidigt som pensionärerna blev allt fler.
❞ Samtidigt gäller det att minnas att alla kinesiska investeringar inte är politiska eller strategiska, det finns sådana med helt affärsekonomiska intressen också.
Juuso Kaaresvirta äldre forskare, Finlands Bank