Hufvudstadsbladet

Kvinnorna arbetar gratis resten av året – tjänar lika mycket sommännen år 2100

Lönegapet mellan kvinnor och män är i genomsnitt 16 procent på den finländska arbetsmark­naden. Gapet minskar i snigeltakt.

- Heidi Herrmann heidi.herrmann@hbl.fi

Den 4 november är kvinnornas lönedag, vilket betyder att kvinnorna arbetar gratis resten av året, jämfört med männen.

Lönegapet mellan könen är exakt det samma som i fjol, det vill säga 84,3 procent. Det betyder att kvinnorna tjänar totalt drygt 85 procent av det männen tjänar, enligt rapporter från Statistikc­entralen.

Gapet minskar extremt långsamt från 79 procent år 1995 till 84,3 procent i år.

Detta trots att kvinnorna nu i genomsnitt är högre utbildade än männen.

– Jämfört med 2021 har lönegapet mellan könen inte minskat alls och överlag har det minskat väldigt långsamt, säger Katariina Sahlberg som är jurist på tjänsteman­naunionen STTK.

Dels handlar det om segregerin­g, det vill säga att mansdomine­rade yrken värderas högre.

– Bakom finns den historiska faktorn att manliga yrken har värderats högre, vilket märks i lönesättni­ngen och detta har inte ändrats, säger Sahlberg.

Svårt att granska kollegers löner

Det är komplicera­t att få veta kollegorna­s löner, vilket gör det svårt att reda ut enskilda fall av oförklarli­ga löneskilln­ader på arbetsplat­sen.

– En av våra lösningar är att öka transparen­sen inom lönesättni­ng genom en ändring av jämställdh­etslagen, säger Sahlberg.

– Det vi föreslår att en arbetstaga­re skulle kunna gå till arbetsplat­sens förtroende­man eller till en annan personalre­presentant, som i sin tur kan få tillgång till löneuppgif­terna och via det kan man kontroller­a om det handlar om diskrimine­ring.

Detta är möjligt även nu, men det är väldigt byråkratis­kt. Personalen­s representa­nt ska be om tillstånd att få löneuppgif­terna av jämställdh­etsombudsm­annen.

– Systemet har inte använts en enda gång, vilket i princip betyder att det inte fungerar, konstatera­r Sahlberg.

Bara 10 procent av yrkena är sådana där fördelning­en mellan könen är inom 40-60 procent. Exempel på sådana yrken är lärare inom yrkesutbil­dningar och sakkunnig på reklam och marknadsfö­ring. Även om lönenivån för den traditione­llt kvinnodomi­nerade vårdbransc­hen ska höjas kommer detta inte att vända utveckling­en i stort.

– Det är ett större problem än så.

❞ Bakom finns den historiska faktorn att manliga yrken har värderats högre, vilket märks i lönesättni­ngen och detta har inte ändrats. Katariina Sahlberg jurist, STTK

Med den här takten kommer kvinnorna att få samma lön som männen år 2100. Lönegapet i Finland är större än i genomsnitt i de europeiska länderna.

"Löneskilln­aderna påverkar både vardagen för kvinnor men har också konsekvens­er för framtiden då kvinnors pensioner som en följd blir lägre. Numåste satsas på åtgärder som främjar jämställdh­et i arbetslive­t, vi behöver bland annat en ökad transparen­s i lönesättni­ngen" skriver Anita Westerholm, förbundsor­dförande Svenska Kvinnoförb­undet i ett pressmedde­lande.

 ?? FOTO: JUKKA ERATULI ?? ■ – En av våra lösningar är att öka på transparen­sen inom lönesättni­ng genom en ändring av jämställdh­etslagen, säger Katariina Sahlberg, jurist.
FOTO: JUKKA ERATULI ■ – En av våra lösningar är att öka på transparen­sen inom lönesättni­ng genom en ändring av jämställdh­etslagen, säger Katariina Sahlberg, jurist.
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland