Nära ögat att forskarna missade Nord Stream-explosioner

Sprängningarna vid Nord Streams gasledning registrerades av Seismologiska institutet i Finland. Men forskarna höll ändå på att missa dem. HBL reder ut varför och omäven större smällar kunde gå under radarn.

För en månad sedan briserade en världsnyhet när forskarna vid Uppsala universitet i Sverige kunde bekräfta att deras automatiska mätare registrerat kraftiga explosioner i närheten av läckan vid Nord Streams gasledningar.

Nyligen kunde ändå radioprogrammet Medierna i P1 avslöja att forskarna på Uppsala universitet faktiskt noterade att explosionerna registrerats av deras mätare först efter att en nyhetsjournalist från SVT ringde och frågade omforskarna registrerat något.

– Det är en lite trist historia för vår del, säger seismologen Björn Lund, lektor i seismologi vid svenska nationella seismiska nätet till Medierna.

Men det var inte bara i Sverige som forskarna inte noterade smällen direkt trots att det automatiska systemet reagerat.

Timo Tiira, forskningsledare vid Seismologiska institutet vid Helsingfors universitet, hade en snarlik upplevelse. Inte heller han och kollegerna hade märkt något innan journalisterna började ringa på morgonen efter att nyheten om explosionen publicerats.

Anledningen till att forskarna varken i Finland eller Sverige reagerat direkt beror delvis på att explosionerna inte var tillräckligt kraftiga för att utlösa några automatiska larm. I Finland finns mycket gruvdrift och sprängningar med liknande kraft uppmäts i Östersjön flera gånger i veckan.

– Om man vill märka också de minsta förändringarna måste tröskelvärdet vara så lågt att man också får in gränsfall, säger Tiira.

Efter arbetstid

Men det räcker inte enbart att skruva ner tröskelvärdena på det automatiska systemet för att få veta vad somhänt.

Enligt de automatiska mätarna ska explosionerna också ha skett på efternatten måndagen den 26 september klockan 3.03 och den andra samma dags kväll klockan 20.04. Vid den tidpunkten har seismologerna avslutat arbetsdagen och gått hem.

För att de skulle ha märkts hade det behövts en seismolog som jobbar dygnet runt, säger Tiira. Men någon sådan jour finns inte i dag, utan en bakjour som levererar information om naturkatastrofer till myndigheter och kan ge information till myndigheter.

Inte klart på måndag morgon

Under de senaste månaderna har också Seismologiska institutet märkt av ett ökat intresse för deras aktivitet, säger Tiira.

– Om man vill ha ett joursystem som ger en noggrannare analys utanför kontorstid behövs mer personal och en kontinuerlig finansiering. Och att vi gör analys på kontorstid betyder inte att allt som hänt under helgen är klart direkt på måndagmorgon. Det är då vi börjar gå igenom materialet, säger Tiira. Kärnvapentest och taktiska kärnvapen Finns det en risk för att Finland skulle missa de första tecknen på en större explosion i samband med kriget i Ukraina om den sker före eller efter kontorstid?

Sedan Ryssland inledde kriget mot Ukraina den 24 februari i år har frågan om kärnvapen lyfts fram. Att Rysslandr skulle använda kärnvapen ses fortfarande som mycket osannolikt. Om ett kärnvapen ändå skulle användas i Ukraina skulle det förmodligen vara fråga omett taktiskt kärnvapen. Också möjligheterna för att göra ett ryskt kärnvapentest har lyfts fram. Också det anses osannolikt i dagsläget. En av anledningarna är att Ryssland inte behöver göra en provsprängning eftersom landet redan bedöms ha all information det behöver om hur vapnen fungerar. Om det ändå skulle hända har både platsen och hur testet görs betydelse för hur väl Seismologiska institutet klarar av att fånga upp det. Om testet skulle göras under marken är sannolikheten betydligt större att forskarna i Finland skulle märka det, än om det görs i atmosfären.

När Nordkorea tidigare gjort kärnvapentest har de också registrerats av Seismologiska institutet tolv minuter efter att proverna gjorts.

Att Seismologiska institutet till exempel skulle missa att Ryssland gjorde ett kärnvapentest under marken är osannolikt, eftersom kraften från ett sådant test är enorm, säger Tiira men han tillägger att allt beror på var testet sker och med vilken kraft.

Taktiskt kärnvapen kunde gå under radar

Däremot är Tiira inte helt säker på att användningen av ett taktiskt kärnvapen i Ukraina skulle registreras i Finland eftersom det ligger så pass långt ifrån.

– Små taktiska kärnvapen kunde man lätt missa. Explosionerna från taktiska kärnvapen är så pass små och om de sker i atmosfären skulle vi förmodligen inte uppmäta dem i Finland. För att göra det borde analyserna göras betydligt närmare Ukraina, säger Tiira.

– Omvi skulle vilja vara helt säkra på att vårt automatiska system skulle märka också om ett taktiskt kärnvapen skulle användas i Ukraina borde vågorna upptäckas närmare Ukraina och systemets tröskelvärden sänkas mycket lågt. Då skulle systemet också registrera många andra fall som inte har något med kriget i Ukraina att göra, till exempel sprängningar i gruvor, säger Tiira.

❞ Om man vill ha ett joursystem som ger en noggrannare analys utanför kontorstid behövs mer personal och en kontinuerlig finansiering. Och att vi gör analys på kontorstid betyder inte att allt som hänt under helgen är klart direkt på måndag morgon. Timo Tiira forskningsledare vid Seismologiska institutet