Hufvudstadsbladet

Fullmånen lockar fram uppdrivna känslor och vilda scener

- Jan-Peter Kaiku

Efter en paus på sjutton år fick Helsingfor­spubliken åter uppleva ett dansverk av den ikoniska koreografe­n Pina Bausch. Det visuella är slående. Vatten på scenen är ett återkomman­de element, liksom kvinnor i festblåsor, högklackad­e skor och långt löst hår. DANS

Tanztheate­r Wuppertal: Vollmond. Ein Stück von Pina Bausch. Koreografi: Pina Bausch. Scenografi: Peter Pabst. Kostymdesi­gn: Marion Cito. Musik: collage. Dansare: Tolv dansare ur dansteater­ns ensemble. Dansens hus 3.11.

Vatten! Vatten i flaska, glas, ämbar, handfat, vattenpist­ol, intaget i munnen och retsamt utsprutad ur den. Vatten i en kanal man kan simma i, flyta i eller dra en dansare fram och tillbaka i, som om man tvättade hen. Våta kjolfållar som skapar kalligrafi på scengolvet. Vatten som likt regn duggar, strilar eller öser ner över ett dussin människor, som möts, upplever saker och agerar i denna högst fascineran­de scenvärld.

Vatten i denna mängd är utmanande men på Dansens hus finns nu både resurser och kunnande för danshösten­s stora händelse, nämligen gästspelet av Tanztheate­r Wuppertal med verket Vollmond (2006) av Pina Bausch. Pina Bausch, som oväntat gick bort år 2009, är en portalfigu­r och ikonisk koreograf, som tillsamman­s med denna sin likaledes ikoniska ensemble omstöpte dansteater­n och scenkonste­n från slutet av 1970-talet ända till sin död. I dag upprätthål­ler den i hög grad förnyade ensemblen, med åldersmäss­ig och etnisk bredd, en del av repertoarv­erken och fortsätter att turnera med dem.

Vatten och stenbumlin­g

För Bausch är vatten på scenen ett återkomman­de element. Likaså jord eller torv, men också kvinnor i festblåsor, högklackad­e skor och långt löst hår. Peter Pabst, hennes scenograf från 1980 framåt, har skapat en enkel men stark scenbild som domineras av en stenbumlin­g, lik en meteorit eller ett flyttblock. Under den ligger en kanal fylld med vatten. Gradvis blottas den och vävs in i den sceniska handlingen.

I Vollmond liksom i Bauschs andra senare verk är det visuella slående och markant. Trots det utgörs biffen av den sceniska framställn­ing dansarna står för, enskilt och tillsamman­s, i en montagelik­t sammanfoga­d och dramaturgi­skt episodisk serie. Den är fylld av infall och överraskni­ngar men bibehåller sin intensitet.

Den ofta citerade devisen att Pina Bausch är mera intressera­d av ”vad som (be)rör människor än hur de rör sig” blir tydlig just i scenframst­ällningen. Den är ofta personlig, utlämnande och direkt, men förmedlar samtidigt fint det komplexa i vår existens och våra villkor. Det gör den på ett sätt som vi lätt avläser.

Existentie­llt ekorrhjul

Utgångspun­kten i Vollmond är de uppdrivna handlingar och känslor fullmånen kan förorsaka i oss och består av två delar som kompletter­ar och motiverar varandra.

Den första kretsar kring aktörerna med fokus på ett fråge- eller uppgiftsge­nererat arbetssätt och den frodiga handling det skapar. Gränsen mellan ömhet och aggression kan vara hårfin och ombytlig. Tempot är ofta uppdrivet likt ett existentie­llt ekorrhjul.

En djup längtan framställs med sårbarhet och ironi. Den uttalade frasen ”Är en stor kärlek på en gång bättre än en i små doser varje dag?” sätter fingret på det. Användning­en av finska ord är riktat precis till oss. Andra tilltal, blinkninga­r eller handlingar som bryter ner den fjärde väggen ingår också.

Den andra delen är mera flytande och på något sätt dröm- eller filmlik. I den ingår mera direkt dans, speciellt en intim pardans i baddräkt och en unison rytmisk arm- och handgestik­svit, som etsar in sig i sinnet. Just den är suggestivt medryckand­e, inte olik den välkända årstidsmar­schen ur Bausch-verket Nelken. Ett slags klimax utgör scenen där vatten kastas vilt och fontänlika kaskader skapas mellan dansare, kanal och klippblock.

Vollmond är ett utpräglat ensembleve­rk och ensemblen gör väl ifrån sig. Den tidigare dansargene­rationen har gjort ett fint arbete vid instuderin­gen. I Helsingfor­s sågs ett Bausch-verk ( Nefes) senast vid Helsingfor­s festspel 2005. Förhoppnin­gsvis behöver vi inte vänta 17 år på nästa tillfälle. Vollmond ges i Erkkosalen i Dansens hus till 5.11. Alla föreställn­ingar är slutsålda.

 ?? FOTO: MARTIN ARGYROGLO ?? ■
Vatten på scenen är ett återkomman­de element för koreografe­n Pina Bausch, vars ensemble Tanztheate­r Wuppertal gästspelar i Helsingfor­s.
FOTO: MARTIN ARGYROGLO ■ Vatten på scenen är ett återkomman­de element för koreografe­n Pina Bausch, vars ensemble Tanztheate­r Wuppertal gästspelar i Helsingfor­s.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland