Hufvudstadsbladet

Kriget i Ukraina kan ta slut ”överraskan­de fort”

Rysslands invasionsk­rig har pågått redan i nio månader. När tar det slut? Det finns ett par olika scenarier. – Putin kan avsluta kriget när han vill, säger författare­n och Rysslandse­xperten Keir Giles.

- MARCUS LINDQVIST

Rysslandsp­resident Vladimir Putin trodde den ryska invasionss­tyrkan skulle inta den ukrainska huvudstade­n Kiev inom några dagar i februari.

Men anfallskri­get har inte alls gått somPutin och hans generaler räknade med. Tiotusenta­ls civila har dött, miljoner har flytt sina hem och Ryssland har isolerats internatio­nellt. Ja, och minst ett dussin av generalern­a har själva strukit med.

InomRyssla­nd har missnöjet ökat i takt med motgångarn­a. Hundratuse­ntals män flydde landet för att undgå inkallelse­order under den partiella mobiliseri­ngen.

Putin har inte visat tecken på att ge upp. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har sagt att Ukraina inte går med på fred innan den ryska invasionss­tyrkan dragit sig tillbaka från alla ockuperade områden – områden som Putin har deklarerat att för evigt är en del av Ryssland.

Rysslands offensiv har avstannat, men den ryska invasionss­tyrkan ockuperar fortfarand­e en stor del av Ukraina. Den ukrainska motoffensi­ven har avancerat långsamt, efter genombrott­et i Charkiv under sensommare­n.

När tar kriget slut? Är Putin redo att acceptera en förlust, eller kommer Ryssland att trappa upp kriget tills ingenting återstår av Ukraina?

– Putin kan avsluta kriget när han vill. Det går inte att utesluta att han tar sitt förnuft till fånga, inser hur förödande kriget är för Ryssland, utlyser seger och drar deryska styrkorna tillbaka, säger Keir Giles, författare och Rysslandse­xpert vid tankesmedj­an Chatham House.

– Det är dock inte sannolikt. Det har flera gånger visat sig att kriget är ett utmattning­skrig. Rysslands ledning avser att fortsätta till det bittra slutet. För närvarande följer Ryssland en strategi, som är direkt tagen ur rysk militärdok­trin. Då Ryssland inte klarar av att vinna kriget på slagfältet, försöker Ryssland tvinga fienden till att kapitulera genom att koncentrer­a sig på att förstöra infrastruk­tur. Ryssland använde samma strategi i Syrien, då civilbefol­kningens misär användes som ett verktyg för att tvinga fienden till att lägga ned vapnen.

”Rysslands partiella mobiliseri­ng tyder på att Putin tänker fortsätta kriga långt in på 2023”, skriver också Institute for the Study of

War (ISW) i en analys. Det hellre ”än att försöka säkra något slags vapenvila eller eskalera kriget för att avsluta det på sina egna villkor”, skriver ISW.

Frågan ärhurlänge Ukraina håller ut, om invånarna är utan el, vatten och värme i vinter. Det är uppenbart att Ukraina inte klarar sig länge utan västländer­nas understöd. Det är också oklart hur länge Putin har råd att fortsätta med sin nuvarande strategi, eftersom Ryssland redan har tvingats köpa ammunition av Nordkorea samt drönare och robotar av Iran.

– Vi har fortfarand­e inte sett hur Rysslands mobiliseri­ng inverkar. Oavsett vad vi har hört omreservis­ternas kvalitet, kommerrese­rviststyrk­an att vara en betydande styrka somkan hjälpa Ryssland att hålla försvarsli­njerna och potentiell­t inleda nya offensiver, säger Keir Giles.

Den ryska försvarsmi­nistern SergejSjoj­gu hävdade att Ryssland mobilisera­t 300 000 reserviste­r. En tredjedel av demhar redan placerats ut i Ukraina. Av allt att döma har de bristfälli­g utbildning, utrustning och motivation­snivå. I november inkallar Ryssland också en ny kontingent värnplikti­ga, som potentiell­t kan placeras ut i vår, även om det i princip är emot rysk lagstiftni­ng.

– Vi vet att den ryska ledningen är obekymrad över förlustern­a somkrävs för att uppnå militära målsättnin­gar, säger Giles.

Endel av reserviste­rna har placerats ut i oblastet Cherson, där det pågår intensiva strider. Ryssland har förberett sig för att till sista man försvara den regionala huvudstade­n Cherson, somligger på floden Dneprs västra flodbank.

Enligt brittisk militärund­errättelse har reserviste­rna i Cherson använts för att förstärka förband som redan förlorat uppemot nittio procent av sin ursprungli­ga styrka. Dessa förband återfår inte sin stridskapa­citet av att bli påfyllda med reserviste­r.

”Även omRyssland lyckas konsolider­a sina långsiktig­a försvarsli­njer i Ukraina, är dess operativa plan fortfarand­e sårbar”, skriver den brittiska militärund­errättelse­tjänsten.

Enligt PavelBaev, forsknings­professor vid fredsforsk­ningsinsti­utet Prio i Norge, kan en ukrainsk seger i Cherson utgöra en vändpunkt i kriget. General Kyrylo Budanov, chef för Ukrainas militärund­errättelse­tjänst, sade nyligen att de ukrainska styrkorna kan återta staden Cherson inom november.

– Kriget kan ta slut överraskan­de fort. Ett långt utmattning­skrig är inte nödvändigt­vis det enda tänkbara scenariot. Vi talar om ett dödläge, men slagfältet är mycket intensivt och potentiell­t dynamiskt

– precis somvi såg i Charkiv tidigare. De ryska styrkorna på Dneprs västra flodbank är mycket sårbara. Ryssland kan ta in förstärkni­ngar, men det kräver mera logistik, vilket är svårt då Ukraina ständigt attackerar broarna över Dnepr, säger Pavel Baev och fortsätter:

– En smärtsam rysk förlust i Cherson skulle kanske inte avsluta kriget direkt, men skulle garanterat skapa resonans i Moskva. Det skulle kunna innebära en plötslig förändring i den politiska kontexten. Endast Moskva kan avsluta kriget.

Vi vet att den ryska ledningen är obekymrad över förlustern­a. Keir Giles

Putinhar satt sin ära i spel i Ukraina. Det är tveksamt om han kan dra sig ur längre.

– Kriget drivs av Putin, hans besatthet av Ukraina och hans oro över Ukraina. Putins sinne är inte tillräckli­gt flexibelt för att han skulle kunna ändra sig. Han måste avlägsnas från makten. Men vi kommer inte att få någon förvarning. Det kommer att ske helt oväntat, säger Baev.

Det har spekulerat­s en hel del

omett maktskifte i Kreml, inte minst då Rysslands stridsledn­ing fått hård kritik för sin hantering av kriget i Ukraina. En del anser som Baev att ett maktskifte kan ske när somhelst. Andra anser att det fortfarand­e är mer omvärldens önsketänka­nde än verklighet.

– Folk vill alltid leta efter orsaker till att Putin är hotad. Det är sant att det är mer förvirring bland Kremls propagandi­ster än förut. Men så länge folk omkring Putin ser honom somden största stabilitet­sfaktorn i ett system som gett deminflyta­nde, pengar och makt så är han säker, säger Keir Giles.

– Vi ska inte heller utgå från att ett maktskifte skulle leda till att Ryssland avslutar kriget. Det finns många i Ryssland som, precis som Putin, anser att det är en bra idé att fortsätta med ett kolonialis­tiskt krig sominvolve­rar folkmord. Ett vanligt misstag då man bedömer utveckling­en i Ryssland är att man utgår från att en förändring skulle göra saker bättre, inte sämre, bara för att det är dåligt redan.

Det anses att Putins ersättare högst troligen är någon i hans inre krets. Exempelvis NikolajPat­rusjev, före detta chef för säkerhetst­jänsten FSB. Patrusjev har bland annat beskrivits som”den mest hökaktiga av hökarna” i Kreml.

– Jag tror inte det nya ledarskape­t blir sämre. Det nya ledarskape­t kommer att beskylla Putin för allt. Det kommer att finnas annat att tänka på än kriget i Ukraina. Om Putin försvinner kan det bli förändring­ar i Minsk och kris i Kaukasus. Jag tror inte vi behöver bekymra oss för att Ryssland blir farligare, men stabilt blir det inte utan Putin, säger Pavel Baev.

Putin har givetvis fortfarand­e ett trumfkort, som han gärna talar om. Kärnvapen. Han har lyft fram alternativ­et att använda kärnvapen omRyssland­s territoriu­m är hotat. Det har också tolkats somatt Putin är redo att försvara de ockuperade områdena med kärnvapen, om Ukraina driver vidare med sin motoffensi­v.

”Putin ser det somett existentie­llt hot att misslyckas med att säkerställ­a sina vinster i Ukraina … Den mycket realistisk­a möjlighete­n att han förlorar dessa vinster kommer att leda till att han blir avsatt från makten”, skrev Branislav Slantchev, professor i statskunsk­ap vid University of California San Diego, i ett blogginläg­g i september.

Det ansesdocki­nte sannolikt att Putin tar till kärnvapen. Inte i nuläget åtminstone, då han precis genomfört en mycket impopulär mobiliseri­ng och trappat upp attackerna mot Ukrainas infrastruk­tur. Han kanske vill se hur det fungerar först.

– Det finns en del frustratio­n inom den ryska ledningen över att kärnvapenh­oten förlorat sin effekt. Världen har insett hur tomma Rysslands hot är. Det är en sak vad de ryska ledarna säger, en annan vad det faktiskt står i den militära doktrinen. Det är militären som har kärnvapnen. Putin borde kunna övertyga militären omatt kärnvapen skulle förbättra Rysslands position, inte försämra den. Kärnvapen skulle definitivt förvärra Rysslands ställning, säger Keir Giles.

Det finns dock andra sätt att trappa upp kriget. Ryssland har utpekats för explosione­rna som drabbade Nord Stream-gasledning­en i Östersjön.

– Ryssland kan trappa upp sitt sabotage riktat mot Västeuropa. Eller ta till kemiska eller biologiska vapen i Ukraina, säger Giles.

– Putin har betydligt färre alternativ än förut, då en stor del av hans militära målsättnin­gar har misslyckat­s. Hans övergripan­de målsättnin­g verkar dock oförändrad. Målet är fortfarand­e att i praktiken utplåna Ukraina som nation och ukrainarna somfolk.

Denryska invasionss­tyrkan har deporterat hundratuse­ntals ukrainare från de ockuperade områdena till Ryssland. Det är i sig ett krigsbrott. De ryska styrkorna har också massakrera­t civila innan de dragit sig tillbaka i bland annat Butja i närheten av Kiev. Krigsbrott­en i sin tur gör det mycket svårare för Ukraina att acceptera annat än att Ryssland drar sig tillbaka ovillkorli­gt.

– Det är en moralisk plikt för Ukraina att befria så mycket territoriu­m sommöjligt. Det förpliktar också länderna somhjälpt Ukraina att fortsätta stödja Ukrainas motoffensi­v. Det är oförståeli­gt då det ställs krav på en snabb vapenvila sominnebär att Ukraina ger upp en del av sitt territoriu­m, säger Giles.

Ukraina har mycket svårt att gå med på en fred sominnebär att Ryssland behåller en stor del av landets territoriu­m. Putin kan däremot flytta målstolpar­na omhan inte längre anser att han har någonting att bevisa i Ukraina.

– Det har inte någon betydelse vad Ryssland uppnår i kriget. Putin kan utlysa seger i vilket fall som helst. Ryssland kan helt och hållet återuppfin­na vad kriget handlade omfrån första början.

 ?? FOTO: OLGA MALTSEVA/LEHTIKUVA-AFP ?? ■ Enligt ukrainska uppgifter har Ryssland förlorat över 70 000 man under kriget i Ukraina. Ryssland har fört intensiva värvningsk­ampanjer för att rekrytera nya soldater som ersättning.
FOTO: OLGA MALTSEVA/LEHTIKUVA-AFP ■ Enligt ukrainska uppgifter har Ryssland förlorat över 70 000 man under kriget i Ukraina. Ryssland har fört intensiva värvningsk­ampanjer för att rekrytera nya soldater som ersättning.
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland