Egen eld förorsakar betydande ryska förluster
En stor del av de ryska förlusterna kan förklaras med egen eld. ”Vi behöver inte ens några fiender då vi har sådana genier som ledare”, skriver en separatistkommendör i Donbass.
Den ryska invasionen av Ukraina har inte gått enligt planerna. Enligt Ukrainas färskaste estimat har Ryssland förlorat 76 500 man under kriget. Enligt den oberoende Oryxbloggen har Ryssland redan förlorat 1 429 stridsvagnar.
Svagt ledarskap, dumdristig taktik och dålig utrustning har lyfts fram som några av orsakerna till de stora ryska förlusterna. Det har också rapporterats om att de ryska styrkorna blivit beskjutna av egen eld.
Uppemot 60 procent av de ryska förlusterna efter slaget om Mariupol kan förklaras med egen eld, skriver separatistkommendören Aleksandr Chodakovskyj i ett färskt inlägg på Telegram. Chodakovskyj är före detta säkerhetsminister och numera militär kommendör för marionettregimen i Donetsk.
”Efter Mariupol har de största förlusterna förorsakats av egen eld. Uppemot 60 procent, sade någon också. Det är ett helt normalt fenomen, men hur vanligt det är beror givetvis på kommendörernas kompetens – särskilt artilleriets”, skriver Chodakovskyj.
”Händer alltid i krig”
Chodakovskyj fortsätter med att beskriva hur egna styrkor plötsligt kan bli beskjutna under ett uppdrag av vad som visar sig vara ett ryskt batteri. Det ryska batteriet har bara fått order om att beskjuta ett visst område på kartan, utan att bry sig om vad som finns där. Soldater dödas av minor, som lagts ut under natten av ett annat ryskt pionjärförband.
Chodakovskyj beskriver också hur en rysk patrull på väg tillbaka till sin bas i Donbass i mörkret körde ned i ett djupt dike som oanmält grävts av underleverantörer för den ryska militären. ”Vi behöver inte ens några fiender då vi har sådana genier som ledare”, skriver han.
– Det händer alltid i krig att styrkor blir träffade av egen eld, säger överstelöjtnant Palle Ydstebø, huvudlärare vid Forsvarets høgskole i Norge.
– Under Gulfkriget 1990–1991 dödades fler amerikanska soldater av egen eld än av fiendens eld.
Dålig koordination
Det har också förekommit enskilda rapporter om hur ukrainska styrkor drabbats av egen eld. Men koordination, kommunikation och ledarskap har särskilt utpekats som några av de största svagheterna i rysk krigföring. ”Egen eld står i regel för ett begränsat antal förluster i krig, men vanligtvis inte i närheten av 60 procent av de totala förlusterna, vilket demonstrerar en avsaknad av kommunikation och koordination mellan ryska styrkor”, skriver Institute for the Study of War i en analys.
– Ryssland har ständigt haft problem med att koordinera artilleri, flyg och markstyrkor. Det kan hända att det därför varit ett större problem för de ryska styrkorna, säger Ydstebø.
– Det är helt på stridsledningens ansvar. Det är kommendörernas fel om de inte kan koordinera sina styrkor.
Rysslands invasionsstyrka är en sillsallad av styrkor – kontraktssoldater, beväringar, reservister, Wagner-legosoldater och separatiststyrkor från Donetsk och Luhansk. Det underlättar inte koordinationen.
– Det ökar också risken för den här typen av händelser med egen eld, då styrkorna är en blandning av utbildade och dåligt utbildade soldater, säger Ydstebø.
– Både Ukraina och Ryssland har samma typ av stridsvagnar, vilket också gör det lättare att ta miste. De har beteckningar för att skilja dem från fienden, de ukrainska stridsvagnarna har ett kors och blågult emblem.
Gammaldags krigföring
I synnerhet under kriget i Donbass i östra Ukraina har Ryssland förlitat sig en hel del på artilleri. Det kräver bra samspel mellan batterierna och de framryckande styrkorna.
– Den ryska armén är en artilleriarmé. Risken blir större att träffa egna styrkor då artilleriet direkt beskjuter ett visst område. Ukraina har senare också lyckats slå ut en del av de ryska kommandocentralerna med Himars-raketkastare, vilket ytterligare försvårat stridsledningen, säger Ydstebø.
Efter de första veckorna av krig i februari-mars var det många som var redo att förklara att stridsvagnarnas tid är förbi. De ukrainska styrkorna hade lyckats slå ut många av de ryska stridsvagnarna med moderna, bärbara pansarvärnsrobotar. Senare har kriget dock påmint mycket mera om traditionell krigföring. Artilleri har använts för att beskjuta fiendens ställningar, varefter stridsvagnarna ryckt fram, följda av infanteri. Det är som andra världskriget – och helt annat än exempelvis USA:s invasion av Irak 2003.
– Det har varit typisk mekaniserad krigföring. Mekaniserade styrkor rycker fram, stödda av artilleri. Det beror delvis på att ingen av parterna klarat av att få totalt luftherravälde, vilket innebär att användningen av flygvapnet varit ganska begränsat. Då det inte finns flygunderstöd, måste parterna förlita sig på artilleri, säger Ydstebø.
Under de senaste veckorna har det inte skett stora förändringar i frontlinjerna. Ryssland har under de senaste dagarna utfört flera mindre anfall i området omkring Bakhmut i östra Ukraina, men utan större framgång, åtminstone i förhållande till uppoffringarna. I Cherson i södra Ukraina har det ryktats om att Ryssland förbereder en reträtt, men än så länge har det inte skett några större trupprörel
ser. De ryska styrkorna lär ha förberett försvarsställningar på den östra sidan om floden Dnepr, men det är oklart om de tänker dra sig tillbaka över floden, eller om det bara handlar om att bygga upp en reservlinje ifall de tvingas falla tillbaka.
Vintern kan bli en fördel för Ukraina
Vintern närmar sig, men det betyder inte nödvändigtvis att den ukrainska motoffensiven avstannar. Höstens och vårens regn kan göra det svårare att ta sig fram med stridsvagnar, men under vintern kan det vara möjligt att utföra mekaniserade anfall.
– Om marken fryser, och det inte är för mycket snö, går det att ta sig fram med mekaniserade styrkor. Särskilt i Donbass är vintern nästan att föredra. Ukraina kan till och med få en fördel, om Ryssland inte kan skaffa fram tillräckligt bra utrustning för att hålla sina soldater varma under vintern, säger Ydstebø.
Ryssland ser ut att förbereda sig för ett utdraget krig. President Vladimir Putin beordrade mobilisering under hösten och enligt försvarsminister Sergej Sjoigu har 300 000 reservister blivit inkallade. Men det är inte sannolikt att Ryssland längre kan vända kriget till sin fördel. Inte åtminstone på slagfältet.
– Ukraina har initiativet och det skulle krävas en oerhörd vändning av Ryssland för att längre kunna vinna kriget. Ryssland kom strategiskt helt fel in i kriget. Den ryska invasionsstyrkan körde bara in i Ukraina för att inta Kiev. Efter att ha misslyckats där utförde Ryssland ett gammaldags, halvamatöriskt anfall i Donbass, säger Ydstebø.
– Det är svårt att rätta till de strategiska felen i efterhand. Ryssland försöker samla nya styrkor med mobiliseringen. Men det är svårt att försöka bygga upp en ny, utbildad och utrustad armé samtidigt som kriget pågår.
Som 1914
Putins optimistiska krigsplan grundade sig antagligen på felaktig underrättelse. Han trodde att hela ukrainska armén skulle lägga sig för den ryska invasionsstyrkan. Det fanns ingen plan B ifall Ukraina bestämde sig för att kämpa emot. Putin hade inte heller räknat med hur generöst USA och Europa skulle ställa upp med vapenleveranser.
– Det var lite som Tysklands angrepp mot Frankrike 1914. Tyskland satsade allt på ett kort. Tyskland hade räknat med att slå ut hela den franska armén med en gång. Efter att ha misslyckats fann sig Tyskland i ett ställningskrig landet inte hade resurser för. Ryssland hade inte heller någon reservplan och nu är Ryssland ställt mot västländernas ekonomi och resurser att föra krig, säger Ydstebø.
– Det blir svårt för Ukraina att återta alla de ockuperade områdena, men det är möjligt. Ukraina är dock beroende av att få tunga vapen och ammunition av västländerna. Ukraina är också beroende av sitt artilleri, så det behövs ammunition i stora mängder.
❞ Ukraina har initiativet och det skulle krävas en oerhörd vändning av Ryssland för att längre kunna vinna kriget. Ryssland kom strategiskt helt fel in i kriget. Palle Ydstebø överstelöjtnant, Forsvarets høgskole, Norge