Riksdagen sänkte debattnivån – regeringen ser ut att överleva
Halvsanningar, avsiktliga missförstånd och beskyllningar präglade interpellationsdebatten i riksdagen. Allt tyder på att oppositionen inte lyckas fälla regeringen på fredag.
Finland kommer inte att acceptera EU-kommissionens förordning i nuvarande form. Finland är med om målet att återställa naturen, men kräver flexibilitet i metoderna så att prislappen blir mindre och skogspolitiken förblir i inhemska händer.
Det sade statsminister Sanna Marin (SDP) i svaret på den interpellation som riksdagen debatterade på onsdagen. Oppositionen vill fälla regeringen för passivitet och för att Finlands ståndpunkt är oklar eller dålig.
Ändå har Finland inte format en ståndpunkt än. Det sker i riksdagens stora utskott med regeringens och de andra utskottens ståndpunkter som underlag.
Oppositionen klandrar också regeringen för att inte ha hänvisat till subsidiaritetsprincipen. Det är EU-jargong och handlar om när EU och när medlemsländerna har beslutanderätt. EU har behörighet i miljöskydd men inte i skogspolitik. Här går de in i varandra.
Sverige har hänvisat till principen och därmed ”sagt nej” till förordningen. Finland har inte gjort det. Nu är det för sent.
Regeringen påpekar att riksdagen kunde ha gjort det då förordningen inkom i juni. Marin noterar att ingen ingrep, inte heller i oppositionen. Enligt regeringen är det smart att inte säga nej genast för att kunna påverka slutresultatet.
Interpellationens första undertecknare Sanni Grahn-Laasonen (Saml) hävdar ändå att regeringen begick ett misstag då Finland inte sade nej direkt.
– Regeringen har fräckheten att beskylla oss för att vi inte hänvisade till subsidiaritetsprincipen. Vem är det riktigt som leder det här landets EU-politik? Hur ska Bryssel veta vad Finlands regering anser när inte regeringen vet det själv? Statsministern har misslyckats med att leda Finlands EU-politik, säger hon.
Sannfinländarna och KD noterar också regeringens splittring och kritiserar den för att skänka bort makt till Bryssel. Regeringen ger ändå en enigare bild av sig än tidigare i den här frågan. Det skvallrar om att den klarar förtroendeomröstningen.
Teater och pajkastning
I debatten säger Sanna Marin att Finland kan ha bara en ståndpunkt och stora utskottet formulerar den.
– Inget land kan ensamt stoppa förordningen. Det ligger i vårt nationella intresse att jobba konstruktivt. Får vi inte en godtagbar lösning kan vi ha en orsak att rösta emot. Men vi är inte där än. Först ska vi förhandla fram ett så bra resultat som möjligt.
Sanni Grahn-Laasonen fortsätter sin kritrik. När hon hävdar att Samlingspartiet står för effektiva naturskyddsåtgärder blir det så bullrigt i plenisalen att talmannen måste ingripa. De Gröna påpekar att Samlingspartiet skar stort i naturskyddet när man satt vid makten, och att Grahn-Laasonen i egenskap av miljöminister 2014 stoppade kompletteringen av myrskyddsprogrammet.
Debatten får surrealistiska drag när Grahn-Laasonen säger att Finland både måste inta en negativ ståndpunkt och påverka i EU. Ministrarna lyckas inte hålla sig för skratt. De vet att man förverkar sina chanser att påverka om man säger nej från början, och de vet att Grahn-Laasonen vet det.
Overkligt känns det också när Markku Eestilä (Saml) tvärt emot forskningen hävdar att Finlands natur inte utarmas, och när Anne Kalmari (C) avslöjar hur Bryssel under naturskyddets täckmantel driver en dold agenda:
– EU vill bryta vårt egendomsskydd och göra Finland till museum. Man suktar tillbaka till 1950talet då våra skogar var en miljard kubik mindre och band mindre kol. Finland får inte bli ett reservat, säger hon.
Hänvisningen till 1950-talet är relevant. EU vill att naturen återställs till 1952 års kvalitet. Längre bak kan man inte sikta eftersom det saknas data om den biologiska mångfalden i Europa från krigstiden och före.
Kalmari inleder en verbal pajkastning då hon säger att EU-parlamentariker Sirpa Pietikäinen (Saml) går emot Finlands intressen.
– Pietikäinen gör allt hon kan för att våra skogar ska bli ett museum.
Senare stämmer jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen (C) in:
– Samlingspartiet förvirrar, vilseleder och bluffar. När ska ni visa misstroende gentemot Pietikäinen? När ska ni utesluta henne för att hon går mot nationella intressen?
”Rödgrön socialisering”
Spyorna är symptomatiska för paniken i Centern som våndas med svagt väljarstöd. Utspelet ska blotta splittring i Samlingspartiet. Anne Kalmari får mothugg, men det är inte Samlingspartiet som försvarar Pietikäinen.
– Folket har valt våra ledamöter i EU-parlamentet. Det är totalt ansvarslöst att kritisera en person som inte närvarar här, säger Merja Kyllönen (VF).
Atte Harjanne (Gröna) kritiserar Samlingspartiet för att säga nej till EU-reglering då partiet inte heller förordar nationella naturskyddsåtgärder. Ord och handling matchar inte varandra, säger han.
Anders Norrback (SFP) säger att det är viktigt att Finland behåller kontrollen över skogspolitiken och hejdar kostnaderna för restaureringen.
– Vi ska göra allt för att förbättra innehållet i förordningen, men Finlands förhandlingsposition skulle inte gynnas av att regeringen föll.
Harry Harkimo i Rörelse Nu hävdar ändå att regeringen hålls ihop ”bara med tuggummi”, att den inte är funktionsduglig och att den vaknat för sent.
– Rödgröna krafter försöker socialisera skogarna och ta skogsbolagens vinster. Så kan det inte vara.
EU-minister Tytti Tuppurainen (SDP) bemöter kritiken med att Finland är ute i tid och att de flesta EU-länder fortsatt slipar sin ståndpunkt. Beträffande subsidiaritetsprincipen säger hon att riksdagen inte hade behövt vänta på regeringens utlåtande, att den också förut har intagit en negativ ståndpunkt innan regeringen sagt sitt.
– Men vad har hänt med Samlingspartiets EU-politik? Det är som att ni vuxit fast i Sannfinländarna. Om något borde återställas är det er EU-politik, säger hon.
Sanni Grahn-Laasonen avrundar med slutsatsen att interpellationen fyllde sin funktion och att ”Finlands ståndpunkt måste ändras”.
Finlands ståndpunkt formas inom några veckor. Långt före det, på fredag, mäts riksdagens förtroende för regeringen.