Vem river gränshindren i Norden?

HBL har bland annat på ledarplats (26.10) uppmärksammat hur konkreta gränshinder sätter käppar i hjulet för folk som vill leva, bo och arbeta i ett annat nordiskt land. Wilfred Hildonen belyser i sin insändare ”Rörligheten är inte fri inom Norden” (HBL 2.11) hur praktiska frågor kring folkbokföring och social trygghet ter sig ganska absurda ur den vanliga medborgarens synvinkel. Mycket arbete återstår innan Nordiska ministerrådets vision uppfylls: Norden ska 2030 vara världens mest integrerade region. Vad görs då för att åtgärda de problem som hindrar fri rörlighet i Norden?

I Finland är arbetet med att undanröja gränshinder välorganiserat. Finlands nordiska gränshindernätverk – som nyligen bytt namn och som därför sannolikt klingar obekant för de flesta – har ingen motsvarighet i de andra nordiska länderna. Nätverket leds av PohjolaNorden och arbetar med att identifiera, lösa och förebygga gränshinder. Gränshindernätverket består av representanter för olika myndigheter, ministerier, informationstjänster, organisationer och Gränshinderrådet. Gränshinderrådet bestämmer vilka gränshinder som prioriteras och pressar myndigheterna i de nordiska länderna till att hitta lösningar på dem.

Det finns också välfungerande rapporteringssystem och informationstjänster för privatpersoner. Ofta är det de som identifierar existerande gränshinder utgående från de frågor som privatpersoner ställer. Informationstjänsterna förmedlar sedan informationen vidare till Gränshinderrådet och myndigheter. Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden erbjuder rådgivning och kartlägger de problem som privatpersoner stöter på då de rör sig över gränserna i Norden. I Finland administreras Info Norden av Pohjola-Norden. Frågorna som Info Norden får gäller till exempel pensioner, beskattning, studie- och arbetsmöjligheter samt social trygghet. De problem Hildonen räknar upp är därför alla välbekanta för Info Norden och gränshindernätverket.

Systemen för att identifiera gränshinder fungerar väl, och de konkreta problem som hindrar fri rörlighet är bekanta för alla som arbetar med gränshinder i Norden. Trots det går det frustrerande långsamt att lösa gränshinder. Är viljan och den politiska styrningen tillräckligt stark för att hitta möjligast snabba och effektiva lösningar? Vår förhoppning är att varje enskild beslutsfattare, tjänsteman och handläggare ser att ett integrerat Norden utan onödiga gränshinder gagnar alla; både Norden som region, Finland och de enskilda medborgarna.

Från Pohjola-Nordens sida arbetar vi vidare dels med att hjälpa finländare att navigera i den hinderbana av gränshinder som rörlighet i Norden fortfarande innebär, dels med att rapportera till myndigheter och beslutsfattare om de gränshinder som folk stöter på i sin vardag.