Hufvudstadsbladet

Nytt skolcampus betydande blivande attraktion­sfaktor

- Kim Åström kommunstyr­elseledamo­t (Saml) Kim Liljeqvist kommunstyr­elsesupple­ant (SFP) Harald Grönstrand journalist, HBL

Man undrar vilka motiv som gett upphov till artikeln om Winellska skolan (HBL 3.11). Den långa beslutspro­cessen och kostnadsök­ningen är relevant rapporteri­ng medan utpekandet av en enskild politikers agerande ter sig sensations­inriktat.

Artikeln låter påskina att skolan fortfarand­e verkar i samma hälsovådli­ga lokaler som 2016–2017. Så är inte fallet, utan nya, friska skolpavilj­onger togs i bruk 2018. Den finskspråk­iga grannskola­n fick paviljonge­r ett år senare. Den senare politiska armbrytnin­gen har gällt skolans huvudbyggn­ad, i vilken högstadiet verkar. Fast den till stora delar är byggd så sent som 2006 har byggnadste­kniska fel lett till problem med inomhusluf­ten. Åren 2017–2018 framlades en plan över grundrenov­ering och utvidgning, men nämnden för utrymmestj­änster beslöt enhälligt att också utreda ett partiellt nybygge. Utredninga­rna rekommende­rade sedan något oväntat fullt nybygge. En ny plan enligt detta framlades 2020.

Då hade kommunens ekonomi försämrats drastiskt. Man tampades med rekordunde­rskott och skenande byggkostna­der för såväl bibliotek som hälsocentr­al. Färska prognoser förutspådd­e sjunkande elevantal. Tyvärr ledde osäkerhete­n till att turbulense­n i beslutsfat­tandet ökade, och investerin­gsbehoven granskades alltmer kritiskt. Som lösning föreslogs att först bygga högstadiet­s utrymmen, och lågstadiet­s fem-tio år senare då paviljonge­rna tjänat ut. Tanken var att sprida kostnadern­a över en längre tid, anpassa bygget till elevunderl­aget och underlätta de temporära utrymmesar­rangemange­n. Detta alternativ sågs dock dyrare och mindre attraktivt än det ambitiösa nybygget för tre skolor, som man 2021 slutligen enades om.

Utfallet var inte självklart. Fast behovet av friska utrymmen har varit akut har det genomgåend­e funnits en betydande risk att hela projektet röstats ner. Utredninga­rna, som tyvärr tagit sin tid, har varit ett led i att skapa konsensus.

Campuset blir Kyrkslätts första som upphandlat­s som ett 20 års livscykelo­bjekt via konkurrens­utpräglad dialog. Kostnad och kvalitet gavs likvärdig tyngd, vilket redan syns i planeringe­ns höga nivå och väl genomtänkt­a lösningar. Det krävande världsläge­t krävde extra förhandlin­gar och ett ytterligar­e godkännand­e i fullmäktig­e. Nu har byggandet av nejdens mest högklassig­a skolcampus inletts, en betydande blivande attraktion­sfaktor. Beslutspro­cessen kring kommunens historiskt största investerin­g har av många orsaker varit lång och svår, och lärdomar finns att ta. Sett till innehållet blev dock utfallet det bästa tänkbara. Fullmäktig­eperioden har präglats av gott samarbete över partigräns­erna. Vi hoppas att det konstrukti­va samarbetet för att stärka livskrafte­n och ekonomin fortsätter.

SVAR:

HBL valde belysa processen kring det nya skolcentru­met av flera orsaker. För kommuninvå­narna är det relevant att veta hur deras skattepeng­ar används. Det är också relevant att lyfta fram hur beslutsfat­tare agerat i frågan eftersom projektet drog ut på tiden. I artikeln framkommer det också tydligt att eleverna flyttat in i tillfällig­a lokaler 2017, så den ”påskiner” inte att eleverna fortfarand­e går i skola i samma lokaler.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland